Eftersom stora delar av välfärden (skola, socialtjänst äldreomsorg mm) betalas av kommunerna behöver vi också ha ett system för att jämna ut kostnader mellan kommunerna. Det har vi; det kommunala utjämningssystemet. Systemet finns till för att jämna ut skillnader utifrån hur befolkningssammansättningen ser ut i de olika kommunerna. Kort sagt kan man säga att kommuner med många äldre och/eller yngre får pengar från andra kommuner eftersom det är de grupperna som behöver ta del av välfärden i form av skola och äldreomsorg.
Ibland sägs det att systemet är obegripligt men så är det inte alls. En del av uträkningarna kan vara svåra att förstå i detalj och ibland är de direkt felaktiga i förhållande till verkligheten. Men principerna är ganska enkla att förstå sig på. Om man är en kommun med många innevånare i arbetsför ålder eller tidiga pensionsåren så ska man betala till kommuner som har många invånare i åldrar där man behöver kommunens stöd. Det finns även en del andra parametrar som vägs in som socioekonomi, geografi med mera, men ålder är den viktigaste parametern.
Kostnadsutjämningssystemet har tio delmodeller för beräkning:
1. Förskola, fritids och annan pedagogisk verksamhet
2. Förskoleklass och grundskola
3. Gymnasieskola
4. Individ- och familjeomsorg
5. Barn och ungdomar med utländsk bakgrund
6. Äldreomsorg
7. Befolkningsförändringar
8. Bebyggelsestruktur
9. Löner
10. Kollektivtrafik
Systemet tar inte hänsyn till vilka kostnader en kommun egentligen har för verksamheten. Eventuella satsningar eller nedskärningar i verksamheten påverkar inte avgiften eller bidraget man ska betala till systemet.
Det är också så att staten inte tillför några pengar till systemet. Det betyder att kommunerna bara betalar till varandra.
Smedjebackens kommun beräknas att vi ska betala 2012kr/invånare till systemet nästa år. Det innebär drygt 20 miljoner som vi ska betala till övriga kommuner. Stockholms stad (kommun) ska betala lite mindre än Smedjebacken nästa år; 566kr/invånare. Det innebär för dem 533 miljoner. Smedjebackens grannkommun Ludvika får 2337kr/invånare i systemet och Stockholms grannkommun Järfälla får 2113kr/invånare.
Ibland (alldeles för ofta) sprids bilden av att systemet skulle göra att Stockholms region måste betala till resten av landet. Men det är faktiskt tvärtom. Om man räknar ihop alla kommuner i Stockholms län så får de 1 683 miljoner (en och en halv miljard) från resten av landet.




---
Det finns även ett motsvarande kostnadsutjämningssystem för landstigen.
---
Det finns även ett inkomstutjämningssystem (där Stockholms kommunerna och landsting betalar en avgift), men det får bli någon annan kväll.