Det finns partivänner som ifrågasätter Marita Ulvskog som partisekreterare. Kritikerna hänvisar ofta till en del tillspetsade uttalanden som hon gjort vid några tillfällen. Om ni hade besvärat er att fundera någon stund till innan ni satte er till doms över Marita, så kanske ni kommit på tanken att en partisekreterare faktiskt alltigenom är partiets och inte regeringens företrädare.

När Marita gått till skarpa angrepp mot t ex Näringslivets företrädare – vilket sannerligen inte sällan är berättigat – så har hon självfallet gjort det med partiordförandens (Göran Perssons) goda minne. Det är partisekreterarens roll att friare och ibland också fränare kunna kritisera borgerligheten och deras uppbackare bland landets kapitalintressen. När partiordföranden också har rollen som statsminister måste han i olika sammanhang vara något försiktigare med sina formuleringar.

I fredags lyssnade jag på Marita Ulvskog. Hon framträdde under den s k politikerhelg som Skånes socialdemokratiska partidistrikt anordnar varje år. Då samlas partiets skånska riksdagsledamöter, region- och kommunpolitiker till diskussioner om aktuella politiska frågor och upplägg av partiarbetet framöver. Maritas uppgift var att ”tända” partifolket och det gjorde hon med bravur.

Efter den obligatoriska självkritiska inledningen om orsakerna till partiets valförlust, var det offensiv för hela slanten. Och det är precis det man väntar sig av en partisekreterare. Problematiserare och analytiker har vår rörelse gott om. Många av dom har frodats i hägnet av ett långvarigt socialdemokratiskt regeringsinnehav. Och när partiet hamnat i opposition är det inte lika roligt längre. Då hägrar för flera av dem välbetalda jobb hos företag och organisationer som kan betala en bra lön. Ideologin kastas på sophögen. Om vederbörande nu överhuvudtaget haft någon ideologisk barlast att kasta över bord.

Nej, vad partiet nu mest av allt behöver är inte fler portföljbärare och administratörer utan folk som på ett vardagligt och begripligt sätt kan förklara vår politik för vanligt folk.

”Vi är fortfarande världens starkaste socialdemokratiska rörelse. Det hänger nu på oss och vår organisation om vi ska få igång politiken. Vi måste opponera. Det är vår huvuduppgift. Vi ska kritisera våra politiska motståndare. Vi kan inte presentera några propositioner, när vi är i opposition. Det är riktlinjer vi ska föra fram. Vi ska höja våra röster mot orättvisor. Det kommer inga facit i rådslagsarbetet. Här ska det vara ett fritt tankeutbyte.”

Marita Ulvskogs budskap var kristallklart. Hon konstaterade att kampen mot de allt tydligare borgerliga avsikterna att genomföra ett ideologiskt systemskifte kommer att kräva mycket av oss. Privata lösningar tillsammans med sänkta skatter. Det är systemskiftets kärna. Och för att bekämpa den utvecklingen kan vi inte ägna oss åt problematiserande finlir. Då krävs att också alla som har politiska förtroendeuppdrag tar sitt ansvar i det vardagliga partiarbetet – i samtal med människor i deras vardagsmiljöer, på insändar- och debattsidor m fl mötesplatser.

Ett styrelseuppdrag i en s-förening, arbetarekommun, kvinnoklubb eller SSU måste värderas lika högt som t ex ett kommunalt förtroendeuppdrag.

I den här bloggen vill jag bara avslutningsvis uttrycka förhoppningen att fler socialdemokrater får tillfälle att lyssna till Marita Ulvskog, och att kampen mot det borgerliga systemskiftet måste gå före allmänt flummande om förnyelse av politiken. Självfallet ska medel, metoder och arbetssätt i politiken ständigt kunna omprövas. Målen för socialdemokratisk politik – jämlikhet och rättvisa - måste dock ligga fast.