-Ska Socialdemokraterna bli sist med att ompröva den ekonomiska politiken, frågar Lena Sommestad i ett blogginlägg den 18/5.  http://www.lenasommestad.wordpress.com/120§12/05/17/ska-socialdemokraterna-bli-sist-me...  Det är sannolikt det viktigaste som skrivits i ämnet på mycket länge.  Äntligen får vi höra en röst som inte inbillar sig att ekonomisk politik bara handlar om att sätta fokus på kunskap och ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Lena Sommestad är en välbehövlig förstärkning av den socialdemokratiska riksdagsgruppen.  Hon har bl a den goda egenskapen  att hon förmår lyfta blicken ovanför kortsiktiga opinionsframgångar och taktiserande om var den exakta mittlinjen i svensk politik för närvarande befinner sig.  Hon refererar bl a till nobelpristagaren i ekonomi till Alfred Nobels minne - Paul Krugman - som i sin senaste krönika i New York Times konstaterar "that Sweden, of all places, has become the new right-wing icon.2 (ung. att Sverige, av alla ställen, blivit den nya högerflygelikonen med en aggressiv monetaristisk politik som främsta signum.

Lena Sommestad noterar bl a att Europa nu hamnat så långt i utförsbacken att även mer  eller mindre förstockade nyliberaler nu börjar misstro marknaden och ropar "gevär i hand reträtt." Europa behöver inte fler  stålbad.  Den hårdföra åtstramningspolitiken har nått vägs ände. Statsbudgeten kan och bör utnyttjas för att påverka den reala ekonomin. En av dessa nymornade nyliberaler är DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski.  Han gör som Sommestad inte utan viss ironi noterar "sitt bästa för att sopa igen spåren av de marknadslibrala idéernas tillkortakommanden genom att påstå att dagens eurokris är en överarraskning lika stor som Titanics undergång."

Vad Woldarski i praktiken pläderar för är en återgång till en mer expansiv ekonomisk politik - "gärna keynesianskt inspirerad politik bara man kallar den för något annat...."

"Dörrarna  står öppna för en radikal omprövning av den ekonomiska politiken.  Detta är en stor möjlighet, inte minst för Socialdemokraterna - om dock hittills haft en mycket låg profil.  Medan Francois Hollande i Frankrike vinner val med ett program som lovar en mer expansiv politik för tillväxt, i stället för mer förödande åtstramningar, saknas en tydlig socialdemokratisk röst i Sverige."

Medan insikten om att det inte är med åtstramning och ensidig fixering vid strikta budgetregler som man bygger landet och EU-länderna börjar sprida sig i allt vidare kretsar, så hukar fortfarande den svenska socialdemokratin i vinden. 

Är dagens svenska socialdemokrati mäktig en omprövning av den ekonomiska politiken i expansiv och efterfrågestimulerande riktning, eller ska Lena Sommestad bli en ropandes röst i öknen?