|
I det nya Sverige som håller på att växa fram är ojämlikhet och växande klyftor det mest utmärkande draget. Då räcker det inte att konstatera att Sverige rasar i trygghetsligan, att arbetslösheten skjuter i höjden eller att Fredrik Reinfeldt är stöddig. Nej, för att vända denna negativa utveckling krävs resoluta och konkreta insatser. Ett aktuellt område där skyndsamma åtgärder behövs är skolan.
Vi har nu svart på vitt på att det fria skolvalet blivit ett rejält fiasko. Rätten att välja skola skulle enligt borgerligheten - och några socialdemokrater på villovägar - öka friheten och förbättra skolresultaten. Vi har idag konkreta belägg för att den ökade konkurrensen visserligen ökat friheten för vissa. Men som helhet har resultatet för skolan blivit sämre.
Både Lärarnas Riksförbund och nu senast också Skolverket i rapporten "Likvärdig utbildning" slår med emfas fast att det fria skolvalet är en av bovarna i dramat. Detta fria skolval är i sin tur nära kopplat till den okontrollerade ansvällningen av fristående skolor. Nu går var åttonde elev, tolv procent, i fristående skolor. Konsekvensen har blivit att skolan slits isär, barnen delas upp efter socioekonomiska mallar.
De stora vinstdrivande skolkoncernerna gör nu allt för att skjuta de kritiska rapporterna i sank. På DN-debatt kunde vi igår läsa om hur tre forskare på Stockholms universitet fångade in problemet: "Reaktionrna på rapporten (Skolverkets - min anm.) visar en ökande desperation bland dem som ser det fria skolvalet som grunden för den egna skolpolitiken. Den svenska skolans problem får bero på vad som helst, bara inte på det fria skolvalet."
En av landets främsta experter på utbildning i ett vidare perspektiv är lärdomsprofessorn Sven-Eric Liedman som i sin lysande bok "Hets!" riktar en stark polemisk udd mot dagens skola som han menar är ute på fel spår. Han skriver bl a: "Det är främst på ett annat sätt som marknadens megafoner når in i skolvärlden. Skolor har blivit företag som konkurrerar om elevernas och i synnerhet föräldrarnas gunst. Friskolor tävlar med kommunala skolor i en kamp på liv och död. Det är i denna föreställningsvärld som eleven kan betraktas som kund i en skola. Med ordt "kund" är vi genast inne på marknadens planhalva. Och stra är dett därmed också något annat än det sträva entreprenörsidealet som tonar fram. Relationen mellan elev och skola, elev och lärare framstår som ytlig och tillfällig. Bindningen är inte starkare än den jag hartill den grönsaksaffär eller den fiskdisk där jag handlar. Så länge varorna är utmärkta fortsätter jag att gå dit. Men den dag tomaterna är halvruttna och laxen smakar illa söker jag mig någon annanstans."
Att privat drift inte är effektivare får vi i dagarna ytterligare ett belägg för. Aktuellt i Politiken - www.aip.nu refererar i sitt senaste nummer (21/5) till en stor forskarrapport från danska institutet AKF (Anvendt Kommunal Forskning) vilken isar att det inte finns forskningsstöd för tt privat driven välfärd leder till vare sig ökad kvalitet eller ökad effektivitet jäämfört med offentlig drift. Däremot genomförd privatisering.
I gårdagens agenda framträdde bl a socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan. Han anknöt till Stefan Löfvens uttalande i partiledardebatten för en tid sedan och dennes kritik av den bristande likvärdigheten i dagens skola och ansåg att en ändrad resursfördelning var ett sätt att komma åt problemen. So far so good. En differentierad skolpeng som innebär att mer pengar går dit behoven är störst är säkert ett steg i rätt riktning. Men att inbilla sig att ojämlikhet i skolan effektivt kan bekämpas utan att också begränsa det fria skolvalet är att hänge sig åt illusioner. Om ytterpolerna är absolut frihet att välja skola resp. ingen frihet alls, så finns det självfallet utifrån denna axel alla möjligheter att åstadkomma förändringar. Allt utifrån förutsättningen, förstås att den politiska viljan finns. En annan helt nödvändig reform för att för att göra den svenska skolan mer jämlik är att förhindra att skattepengar betalas ut till skolor som drivs i vinstsyfte. På den punkten tycks det nu som om också miljöpartiet har kommit till viss insikt.
Gå med i Nätverket Välfärd Utan Vinst. http://www.facebook.com/pages/Välfärd-utan-vinst/346983235330466?ref=ts
2012-05-21, 16:37 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Ibrahim baylan Skolan Agenda Aktuellt i politiken Välfärd Privatisering Välfärd utan vinster
Följande lär komma från Dagens Samhälle härom året:
95 procent av alla friskoleföretag driver högst två skolor Vinsterna i friskolorna är måttliga Av landets 5 700 skolor är var femte en friskola Det är bara 14 procent av landets elever som går i en friskola (1,3 miljoner elever) Det verkar som om du blåser upp eventuella problem med friskolor en del. Bengt Silfverstrand: Att expansionen av friskolor varit närmast enorm erkänner även Kjell Olof Feldt i sin senaste bok. Dagens Samhälles analys är inte särskilt relevant i sammanhanget. I Skolverkets senaste rapport finner man däremot intressanta fakta som alla talar i samma riktning. Det fria skolvalet har varit förödande för likvärdigheten i skolan.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







