"Om man tar i beaktande de avseenden, som i avseende på jordegendomen bör tagas i beaktande så finner man, att det är allrabäst precist som det nu är" Det var nationalekonomen G A Hamilton som i slutet av 1800-talet drog den slutsatsen Konservatismens kärna har väl sällan fått en ståtligare formulering. Än i dag finns det många som fortsätter att tänka som Hamilton. Till dem hör dock inte författaren, ekonomen och samhällsdebattören Carl Hamilton. I sin högaktuella bok "(S)-koden - den socialdemokratiska utmaningen" konstaterar Hamilton i en skarpsinnig analys att förklaringen till socialdemokratins bakslag på senare år är att partiet tappat kontakten med sina grundövertygelser, sin ideologi. Om analysen är skarpsinnig, så är emellertid slutsatserna om vad som bör göras inte lika kristallklara.
Makten över gemenskapsmål ska inte decentraliseras, skriver Hamilton och sågar sedan marknadens intrång på välfärdsområdet längs fotknölarna. Han konstaterar bland annat att offentliga monopol ersatts av privata karteller. "Dagens liberala partierhar sålt ut sin förstfödslorätt genom att låta frihet ersättas med valfriht; medborgarnas oändliga frihet, begränsad enbart av andra medborgares likvärdiga frihet, har fått ge vika för kundens valmöjligheter. Frihetsbegreppet har fyllts med ett småborgerligt merkantilt innehåll."
Avregleringarna får sig en rejäl dusör. "Och om verkligheten inte rättade sig efter modellen? Det betydde bara att avregleringen inte gått tillräckligt långt. Redan 1985 hade den svenska kreditmarknaden avreglerats. Resultatet blev en katastrof.Alltså öka tempot." De franska jacobinernas modell i svensk tappning. -Fler till schavotten (som jag själv varit inne på vid ett par tillfällen). Som exempel kan bl a nämnas att hela jobbskatteavdraget för en medelinkomsttagare som bor i villa har ätits upp av elprishöjningarna.
Och efter denna svidande vidräkning med den förda nyliberala politiken förväntar man sig kanske rejäla reformförslag. Men därav blir inte särskilt mycket. Hamilton förordar förvisso en mer flexibel penningpolitik, en författningsutredning som borde pröva tankarna på en första och andra kammare, majoritetsvalkretsar (!!!), förstatligande av skolväsendet i avgörande delar (hurra!), verklighetsanpassning av överskottsmålet och fortsatta starka band mellan fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet.
Men trots den skarpa kritiken mot marknadsfundamentalismens intåg på välfärdsområdet, så ser han inga större hinder mot rent företagande på detta område. Rot- och Rut ska finnas kvar och utvecklas. Och platt skatt kan införas för 80 procent av inkomsttagarna. Samtidigt får vi veta att finanssektorn troligtvis (!) är underbeskattad och att den "bör beskattas på ett sätt som minskar spekulation och befrämjar långsiktigt sparande." Men hur detta ska gå till lämnas det inga förslag om.
Trots dessa invändningar rekommenderas Hamiltons bok varmt till läsning och kritiska reflektioner. Han efterlyser själv ödmjukt en sådan debatt. Välkomna här till en sådan debatt, inte minst som omväxling till det ständiga ältandet av opinionsundersökningar, vilka vi kan ta del av i både dagspress och etermedia.
2012-06-28, 08:14 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Carl hamilton Ideologi Välfärd Marknad 
En sak som jag slås av när jag läser Hamiltons bok är att socialdemokraterna själva varkar ha haft ett större ansvar för avvecklingen av det socialdemokratiska folkhemmet än de borgerliga regeringarna som fanns 76-82 och 91-94.
När det tex gäller elmarknaden så påminner Hamilton om det faktum att Sverige faktiskt hade Europas bästa och billigaste el under 1980-talet. Så den relevanta frågan lyder då vad var egentligen det problem som man skulle lösa med avregleringen av elmarknaden? Den svenska elmarknaden funkade bra tom avregleringen varför kunde (s) inte bara låtit den fortsätta att göra det? PS Idag skriver den store socialdemokraten Stefan Stern en artikel på Newsmill där han är orolig för att ”friheten” inskränks http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/27/torsdag-morgon-om-att-l-ta-en-partiledare-leda Bengt Silfverstrand: Socialdemokraterna har visst inget större ansvar. Men partiet har givetvis ett delansvar för att inte säga stopp och belägg i tid. Inget problem löstes med avregleringen av elmarknaden. Däremot skapade avregleringen ett antal problem, som ytterst sammanhänger med att politikerna aningslöst kapitulerade för marknaden. "Den store socialdemokraten" Stefan Stern var en fyndig ironisk formulering. Karln var en katstrof för socialdemokratin och det var väl att han försvann, även om han tyvärr fortfarande åstadkommer en del skada.
Under 1980-talet hade man fortfarande en bit kvar tills dess att kärnkraften skulle vara avvecklad, och därför fungerade elmarknaden bra. El är en produkt som produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Antingen måste produktionen anpassas till konsumtionen, eller tvärtom.
När man avsiktligt skapar elbrist, vilket man har gjort genom den huvudlösa idén att ersätta pålitlig kärnkraft med nyckfull vindkraft, så måste konsumtionen anpassas till produktionen. Därför var det nödvändigt att avreglera elmarknaden, varmed jag inte alls har påstått att detta var bra för elkunderna. "Så den relevanta frågan lyder då vad var egentligen det problem som man skulle lösa med avregleringen av elmarknaden?" Frågar Lars Johansson. Svaret är att man måste motverka häftiga spänningsfall i elnätet efter avvecklingen av kärnkraften. Det är nu dags att erkänna och tala om det verkliga priset för kärnkraftavvecklingen. Förstörda landskap är bara en mindre detaljs i den ansvarslösa kärnkraftavvecklingspolitiken. Avvecklingern av folkhemmet en mycket större detalj. Det är hög tid att göra slut på Fälldin-oredan i svensk politik. Det är ett grovt missbruk av Keynes teorerier, vilket många mp-inspirerade sossar ägnar sig åt, att man kan skapa utveckling genom att ersätta något mer effektivt med något mindre effektivt. Den underbalansering av budgeten, som Keynes förespråkade, måste ju någon gång betalas tillbaka. Det gjorde man genom att gå från kolkraft till vattenkraft och kärnkraft. Det kan vi göra genom att gå från kärnkraft till kärnkraft, d.v.s. genom att ersätta nuvarande reaktorer med mer effektiva reaktorer. Avregleringarna, vad beror de på? Ska man skylla problem på avreglingarna, måste man också ta i beaktande orsakerna till avregleringarna. Hade elransoneringar varit bättre? Bengt Silfverstrand: Det relevanta i sammahanget är att avregleringen inte löste några problem, men skapade nya.
En styrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet sågar rejält fp:s förslag att bli av med olämplita ägare till välfärdsföretag, och framför ett eget förslag:
"Det krävs väl avgränsade krav på att ägarna ska ha utbildning eller arbetslivserfarenhet inom sitt verksamhetsområde." http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/22/stoppa-regleringsivern-folkpartiet Det håller jag verkligen med om. Varför ska vem som helst, som har tillräckligt mycket pengar, ha rätt att äga företag inom välfärdssektorn? Det är väl inte konstigt att vinsten styr på bekostnad av målen för verksamheten, när ekonomi är det enda som ägarna kan? Vinstfri kapitalism är en omöjlighet. Men om vi öht ska ha privata företag i välfärdssektorn, så ska vinstsyftet vara underornat målen för verksamheten. Och det kräver kunskap om hur man uppnår de målen. Bengt Silfverstrand: Vinstfri kapitalism må vara omöjlig. Däremot finns det ingenting som tvingar en land att tillämpa marknadens och vinstmaximeringens principer inom välfärdsverksamheter som skola, vård och omsorg.
Bengt Silfverstrand har svarat mig: "Vinstfri kapitalism må vara omöjlig. Däremot finns det ingenting som tvingar en land att tillämpa marknadens och vinstmaximeringens principer inom välfärdsverksamheter som skola, vård och omsorg."
Då är vi alltså överens om den saken. Men åligger det då inte dem, som vill ha privat drift, att bevisa vilka fördelar som uppnås med privat drift I VARJE ENSKILT FALL? Kan inga fördelar påvisas, ska verksamheten förbli i offentlig regi. Och med privata skolkoncerner, som erbjuder undervisning enligt precis samma läroplaner och samma "icke-konfessionella" intriktning som de kommunala skolorna, men ofta med sämre lokaler och lägre kvalitet, kan ju inga som helst fördelar med den privata driften påvisas. Det är också en myt att de privata skolorna behövs för valfrihetens skull. Vad hindrar att man inrättar särskilda linjer med speciell religiös eller pedagogisk inriktning inom den kommunala skolan? Jo, att extrema ateister med hemvist i förbundet Humanisterna, har infiltrerat Skolverket och att vi har en ny skollag, som faktiskt förbjuder konfessionella inslag i den kommunala skolan. (Så långt så att den förbjuder välsignelse under skolavslutning i kyrkorna går dock inte lagen, utan det är Skolverkets egen tolkning). Denna skollag verkar alltså vara skräddarsydd för att motivera friskolornas nödvändighet för att uppfylla kraven i Europakonvensionen om föräldrars rätt att få sina barn uppfostade i sin egen religiösa eller filosofiska övertygelse. Det är dock ett argument som har underkänts av Europadomstolen. Även de kommunala skolorna måste uppfylla kraven i konventionen. Det vore förstås starkt av en socialdemokratisk regering att ändra skollagen så att konfessionella inslag tillåts i den kommunala skolan. Men då ska det förstås handla om speciella linjer, som föräldrar och elever får välja, och inte om all undervisning. Jag tycker f.ö. att eventuella friskolor kan hålla till i lediga klassrum i samma skolbyggnad som den kommunala undervisningen, såvida inte syftet med friskolan är att rädda nedläggningshotade glesbygdsskolor. Skolan är ett skräckexempel på hur privatiseringar inte får gå till. Bengt Silfverstrand: Självfallet åligger det ett privat företag som vill bedriva verksamhet med skattepengar att bevisa vilka fördelar som till äventyrs finns med sådan verksamhet. Och det finns naturligtvis privata välfärdsverksamheter som fungerar väl. Det avgörande är ändå att vinstmaximering inte går att kombinera med högsta möjliga kvalitet. Ett privat företag har vinsten som mål och verksamheten som medel för att nå detta mål En offentlig verksamhet, typ skola, vårdinrättning eller sjukhus, liksom en kommun har verksamheten som mål och pengarna som medel. Det är den avgörande skillnaden. Sen för du en argumentation som jag i många sammanhang själv använt och som talar för att frikolor inte behövs för valfrihetens skull. Pedagogiska alternativ finns i kooperativ form av olika slag. Jag har själv två barnbarn som går i en Montessoriförskola resp. skola. Skolan ägs av personalen. Den fungerar alldeles utmärkt. Och vilken häftig slutkläm. Skolan är ett skräckexempel på hur privatiseringar inte går gå till. Jag skulle inte kunna uttrycka det bättre själv.
Lars Flemström
Du skriver: "Så den relevanta frågan lyder då vad var egentligen det problem som man skulle lösa med avregleringen av elmarknaden?" Frågar Lars Johansson. Svaret är att man måste motverka häftiga spänningsfall i elnätet efter avvecklingen av kärnkraften/--------/ Avregleringarna, vad beror de på? Ska man skylla problem på avreglingarna, måste man också ta i beaktande orsakerna till avregleringarna. Hade elransoneringar varit bättre?” Men nu blandar du äpplen och päron dvs blandar ihop olika saker som inte har med varandra att göra. Avregleringen av elmarknaden har inget att göra med den tänkta och av riksdagen (1980) beslutade men ej genomförda avvecklingen av kärnkraften Det är bara kolla tidtabellen. 1980 så beslutar riksdagen att alla svenska kärnkraftverk ska vara stängda den 31 december 2010. Som du säkert vet så har det magiska årtalet 2010 nu passerat men den avveckling som riksdagen beslutade om 1980 har ännu inte ens påbörjats. Ett kärnkraftverk har stängts ned men det berodde på Danskarnas eviga gnäll och inte pga riksdagens avvecklingsbeslut. 1997 när avregleringen av elmarknaden beslutades så var det mer än halvtid i den den 30 årsperiod från 1980 tom 2010 då kärnkraften skulle ha avvecklats enl riksdagsbeslutet från 1980. Men 1997 så visste alla att avvecklingen inte skulle äga rum och att riksdagsbeslutet från 1980 var överspelat. Det pratade man inte så mycket om för det skulle kunna ge upphov till en svekdebatt men alla visste 1997 att riksdagsbeslutet från år 1980 som fattades på grundval av folkomröstningen inte gällde längre. Även om man hade velat genomföra riksdagsbeslutet så var det 1997 inte längre praktiskt möjligt. Under de 17 år från 1980 till 1997 under vilka såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar satt och rullade tummarna så hann alla tåg lämna perrongen. Så att socialdemokraterna avreglerade elmarknaden 1997 har inget att göra med någon fruktan för spänningsfall i elnätet efter stängningen av kärnkraften 2010, för 1997 så visste alla att kärnkraften inte skulle stängas.
Mp och andra vindkraftförespråkare driver krav på höjda elpriser i syfte att underlätta en avveckling av kärnkraften.
Lars Flemström
”Mp och andra vindkraftförespråkare driver krav på höjda elpriser i syfte att underlätta en avveckling av kärnkraften. ” Vet inte om det stämmer. Jag tror att det ät tvärt om att vid ökade elpriser så blir det svårare att argumentera för att fungerande svenska kraftverk ska stängas till förmån för väderkvarnar och importerad elkraft som antagligen bara blir dyrare och dyrare. Det Tyska beslutet om att stänga kärnkraften verkar till skillnad mot det svenska från 1980 att vara allvarligt menat. Det kommer att leda till att priserna på elmarknaden stiger när så mycket utbud av el faller bort. 1980 då vi hade gott om billig el så var det enkelt för ”Folkkampanjen mot elström*” att argumentera för att vi skulle stänga reaktorer. Då läget på energimarknaderna är tuffare så köper inte folk deras argument i samma utsträckning. Själv tror jag på att problemet med att våra reaktorer blir äldre ska lösas med nya bättre reaktorer + en utbyggnad av Vindelälven och Piteälven eftersom vattenkraftens driftsekonomi på lång sikt är oöverträffad. Vi ska givetvis också bygga en del vindkraftverk men dessa kan bara vara ett komplement till riktig industriell elproduktion. Basen i elproduktionen måste vara kraftverk som ger ett jämt flöde av ström, som vatten- och kärnkraftverken. Sen kan andra typer av kraftverk komplettera dessa. *Jag skriver Folkkampanjen mot elström och inte mot kärnkraft för de var ju även emot vattenkraft.
Det är klart att det blir svårare att argumentera för avveckling av kärnkraften, när det börjar märkas i plånboken vad avvecklingen kostar.
Men elen är fortfarande för billig för att vindkraften ska löna sig - trots att vindkraften inte behöver bära sina egna kostnader - som skjuts över på framförallt vattenkraften, men även på kärnkraften, genom sämre utnyttjandegrad. Dessutom betalas en extraskatt (elcertifikat) på el från vattenkraft och kärnkraft, som går till subventioner av vindkraften. Vindkraftens största svaghet är den dåliga tillgängligheten, dvs att det inte blåser när elen behövs. Den producerade elen måste alltså lagras från blåsiga dagar till vindstilla dagar. Detta kan ske i pumpkraftverk, som är vattenkraftverk som kan köras baklänges. Nästan alla vattenkraftverk i Tyskland är pumpkraftverk. Pumpkraftbolagen köper billig el, när det är överskott och säljer dyr el, när det är underskott. Omvandlingsförlusterna i ett pumpkraftverk är ungefär 28 %, vartill kommer överföringsförluster i ledningarna till och från pumpkraftverken. De måste ju byggas där det är rejäla nivåskillnader i terrängen, såsom sydsluttningen av småländska höglandet. Utöver kostnaderna för omvandlings- och överföringsförluster, kommer anläggningskostnaderna för pumpkraftverken. För att det ska bli ett jämnt flöde av ström med vindkraft behövs alltså rejäla prisökningar på el, speciellt i de delar av landet som elförsörjdes av Barsebäcksverket. Det borde kärnkraftmoståndarna ha berättat. Att använda den norrländska vattenkraften som reglerkraft för vindkraften är inte hållbart på längre sikt, och dessutom blir det överföringsförluster även i ledningarna från Norrland. En fördel med vattenkraften är att den kan kopplas på och kopplas ur blixtsnabbt, helt anpassat till förbrukningen. Det gäller förstås pumpkraftverken också. Kärnkraften kan däremot inte användas som reglerkraft för spänningstoppar, men väl som reglerkraft för säsongsvariationer i förbrukningen. Detta är dock en mycket oekonomisk användning av kärnkraften, som helst borde köras med full effekt hela tiden. Vi hade en mycket bra energimix med hälften kärnkraft, för kontiunerlig basproduktion och hälften vattenkraft för reglering av både säsongsvariationer och efterfrågetoppar, som variera från timme till timme. Nu har alltså tillkommit behov av reglerkraft för variationer i produktionen från vindkraften. Den tyska kärnkraften ska avvecklas om tio år, och mycket hinner hänga till dess. Anledningen torde vara skärpta säkerhetskrav efter Fukushima, vilket kraftbolagen menade skulle bli för dyrt. Jag gissar att de tyska reaktorerna kommer att ersättas med nya om tio år. Det tyska avvecklingsbeslutet har både väl förstärkt eurokrisen och kastat ner Grekland ännu djupare i avgrunden. Tyskland planerar för en kraftig vattenkraftutbyggnad i Norge, samt import av naturgas från Ryssland, och kanske också oljeutvinning ur polsk skiffer - något som vore oerhört miljöförstörande med nu känd teknik. Det kommer säkerligen att bli en rejäl prischock särkilt för sydsvenska elkunder. Om inte den tyska kärnkraftavvecklingen stoppas. Jag tror att vindkraften redan har överskridit sin utbyggnadsgräns, med hänsyn till tillgänglig reglerkraft. Det enda vettiga vore att bygga nya reaktorer i norra Skåne, samt några stora pumpkraftverk i de sydsvenska åarna, som komplement till den redan utbyggda vindkraften. Samt stopp för fortsatt vindkraftutbyggnad. Norrland behöver sin vattenkraft för landsdelens egen utveckling. Någonstans i världen måste ju den elintensiva industrin finnas, och varför inte där vattenkraften finns? De fyra orörda Norrlandsälvarna bör förbli orörda. De ligger dessutom långt från det sydsvenska elbristområdet (= stora överföringsförluster). Den orörda naturen är i sig en naturresurs. Vindkraften och vattenkraften är de mest landskapsförstörande energislagen. Stora arealer åkermark och renbeten har offrats för vattenkraften skull, vartill oskattbara skönhetsvärden har gått till spillo. Mp:s skrämselpropaganda, miljö- och klimathusteri måste mötas med en uppvärdering av naturens skönhetsvärden.
Nu får herrar Flemström och Johansson skärpa sig och hålla sig till ämnet. Detta blogginlägg handlar om Carl Hamiltons bok och hans slutsatser i förhållande till hans skarpa kritik av hur politiken abdikerat för marknaden.
Vad gäller energifrågan så verkar Flemström närmast köpt av kärnkraftslobbyn. Enkel logik säger annars att om man ska kunna sätta kraft bakom orden och verkligen menar allvar med att avveckla kärnkraften så måste man satsa på alternativa och miljövänliga energislag. Vindkraften är ett sådant energislag som kan bli ett viktigt komplement i ett knippe av energislag Internationella erfarenheter bl a från Tyskland och Danmark visar också att vindkraften fungerar väl. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Lars Johansson - 28 juni 09:49, 2012 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,09961
