I morgon tisdag kommer LO-ekonomerna att presentera sina prioriteringar för en ny skattereform i Almedalen. LO-ekonomernas ståndpunkt är att skattesystemet bör ses över för att trygga välfärdens finansiering och stärka fördelningsprofilen. Det är en god grund att stå på också för en socialdemokratisk skattepolitiik.
Det handlar enligt LO-ekonomerna inte om att vrida tillbaka bandet till 1990/91 utan att slå prakt om principerna för likformighet i skattesystemet. Dagens utmaningar måste mötas med en effektiv skattepolitik och då handlar det bl a om underbeskattningen av finanssektorn och ökade inkomstklyftor. LO-ekonomerna medger förstås att 57 procent är en hög marginalskatt men att denna måste mötas med generella regler i stället för att som idag införa olika former av undantag för experter och egenföretagare.
LO-ekonomerna anser på goda grunder inte att skatterna ska användas för att styra människors beteenden - med några undantag som miljön - utan vara så neutralt och enkelt som möjligt. - Politiken för att skapa sysselsättning nås inte genom olika finurliga skatteavdrag, konstaterar LO-ekonomen Torbjörn Hållö i ett uttalande i Aktuellt i Politiken - AiP - www.aip.nu
Som flera andra ifrågasätter LO-ekonomerna avskaffandet av fastighetsskatten. -"Har man till exempel onödigt låg skatt på fastigheter kommer man att behöva ha onödigt hög skatt på till exempel arbte", konstaterar Torbjörn Hållö.
LO-ekonomerna vill återinföra en arvs- och gåvoskatt för att "dämpa de ärvda klyftorna i samhället."
Sist men inte minst förespråkar LO-ekonomerna en ökad beskattning av finanssektorn, en fråga som fått ökad aktualitet på grund av eurokrisen, och där stödet för en sådan skatt i form av en internationell transaktionsskatt ökat och numera omfattas av en majoritet av EU-länderna.
LO-ekonomernas rapport bör väga tungt när socialdemokraterna ska ta ställning till skattepolitiken efter sin nu pågående skattepolitiska översyn.
2012-07-02, 16:00 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Skatter 
Fastighetsskatten känner jag i grunden viss sympati för, framför allt eftersom vi behöver ett förändringstryck på markägandet. Problemet är kombinationen med världens högsta marginalskatter. Eftersom ni inte kommer åtgärda marginalskatterna finns det ingen förutsättning att diskutera fastighetsskatten.
Arv och gåvoskatter riskerar bli löjliga eftersom de som skulle förlora mest enkelt tar sig runt systemet. Kommer den att drabba familjerna Kamprad, eller Persson (H&M)? Nej. Kvar bli en skatt som belastar arvsskiften av medelklassens villor. Man kan för all del välja en sådan skatt men låtsas då inte att den är fördelningspolitiskt motiverad. Bengt Silfverstrand: Om marginalskatterna överhuvudtaget är ett problem så blir det problemet ännu större om man inte vågar använda fasta skattebaser som fastighetsskatten. Det kan knappast skrivas på löjlighetens konto att flera länder har sådana skattebaser. Vi behöver en seriös diskussion om det svenska skattesystemet och dess möjligheter att finansiera välfärden även i framtiden. Då räcker det inte med den löjlighet som består i att sänka skatter i alla lägen är det allena saliggörande.
S har minskat i flera val i rad, och dessutom missat regeringsmakten vid de två senaste valen. S måste därför avhålla sig från skattepolitiska utspel som leder till att man förlorar även nästa val. Politiska tjänstemän (även LO-anställda sådana) och yrkespolitiker, som är två grupper som inkomstmässigt tillhör medelklassen, eller t.o.m. öfre medelklassen bör inte tillåtas förstöra för oss låginkomsttagare, som behöver ett regeringsskifte.
Vi behöver en reformistisk socialdemokrati som vinner val, utan ryggsäckarna MP och V. Vi behöver en reformistisk och realistisk socialdemokrati, som samlar ett brett väljarstöd och inte en nostalgivänster, som stöter bort potentiella väljare och förlorar val. Om S inte samlar tillräckligt väljarstöd för att få egen majoritet, så måste det ju ändå förhandlas och kompromissas med andra partier, och då kan större offer behöva göras än de offer som behöver göras för att samla ett brett väljarstöd. Om man går till val på ett program som egentligen är ett överbudskrav med rejält tilltagen prutmån i kommande regeringsförhandlingar över blockgränsen, så torde väljarstödet för S bli så lågt så att sådana regeringsförhandlingar blir nödvändiga. Då är ju frågan om det är väljarna, de väljargrupper som S vill locka till sig, som ska bestämma den socialdemokratiska regeringspolitiken, eller om det är andra partiers partiledningar. "Det stämmer att vi gick till val med krav på en återinförd fastighetsskatt, men det gick inte Centern med på i regeringsförhandlingarna, och vi var ju tvungna att förhandla med Centern eftersom vi gjorde ett så dåligt val så att stöderösterna från V och Mp inte räckte till." Vänsterretorik bäddar för högerpolitik i praktiken, antingen genom fortsatt borgerlig styre eller genom att vi får en s-ledd regering, vars politik bygger på förhandlingar och kompromisser med andra partier. Vad säger att S ska klara debatten om fastighetsskatten i valrörelsen 2014, när man inte har gjort det i tidigare valrörelser? Var finns det nya? Bengt Silfverstrand: En realistisk socialdemokrat måste väl ändå vara den som kan förena sitt idéarv med en politik som utgår från verkligheten. Den verklighet vi upplevt under de senaste 20 åren och där problemen accelerat under de senase två mandatperioderna är ökad ojämlikhet och växande klyftor. Att angripa dessa problem kräver betydligt mer än att varje morgon sticka ut fingret och se åt vilket håll opinionen blåster. Fingerblötspolitik må kunna ge kortsiktiga framgångar, men på längre sikt leder den ingen vart. Därför måste socialdemokratin nu på bred front våga angripa tidens orättvisor. Att svenska folket heller inte är särskilt förtjusta i dagens högerpolitik - ibland retoriskt framförd som någon mittenpolitik, visar flera undersökningar både om folks inställning till välfärdens finansiering och i de yttersta av dessa dagar till jobbskattavdrag. De redan införda kan inte utan vidar slopas, men det finns defintivt ingen anledning att ställa sig bakom nya utflykter på ojämlikhetens område.
På tal om Almedalen så var det ikväll debatt om välfärden som i huvudsaklig pågick mellan Daniel Suhonen, Maria Abrahamsson, en vänsterpartist som jag inte kommer ihåg namnet på och en borgerlig debattör vid namn Segerfeldt.
Surhonen och v-partisten gav tydliga exempel på alliansens/ moderaternas misshandel av arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Abrahamsson var tydligt pressad och hade inte mycket till försvar utan pratade om annat. Förmodligen kommer en del socialdemokrater att hävda att nedmonteringen av det sociala skyddsnätet är inget som ska kritiseras för då får S kritik för att vara ett bidragsparti. Frågan är om S får säga någonting som innebär kritik av allianspolitiken när det gäller "de mjuka" frågorna? Bengt Silfverstrand: Delar din analys och socialdemokraterna behöver definitivt inte frukta debatten om vem som är mest bidragsbenägen, även om borgerligheten försöker framställa avdrag som något annat än just bidrag. Bidrag med en fördelningspolitisk profil som i huvudsak gynnar redan priviligierade grupper.
Socialdemokraternas uppgift är att vinna val, fixa så att vi får en socialdemokratisk enpartiregering. Socialdemokraterna ska inte driva valrörelse åt Vänsterprtiet, det får Vänsterpartiet göra själva, och ingen hindrar dem, eftersom de inte är lovad några ministerposter i en s-ledd regering.
Och jag är övertygad om att en det är genom en radikal politik för bättre villkor för de ekonomsikt sämst ställda, som Vänsterpartiet kan locka väljare. V kan blåsa på i de frågorna, eftersom V inte är lovade några ministerposter och alltså inte behöver ta ansvar för budgettak och liknande. Det är inte fel om V för en politik, som ligger till vänster om Socialdemokraternas i de frågorna. Men så finns det dom, som vill att S ska vara en kopia av V och svartsjukt bevakar att S inte fjärmar sig för mycket från V. Om Arne Roland har läst vad jag tidigare har skrivit i ämnet, så har jag pläderat för att S ska BREDDAS, så att partiet även kan attrahera de relativt välbeställda medelklassväljarna, i stället för att hela partiet ska flyttas åt höger. S måste ha en politik som attraherar de s.k. bidragstagarna också. Självklart krävs då även kritik av alliansregeringens försämring av de sociala skyddsnäten. Det är emellertid inte vad S säger före valet, utan vad S gör efter valet, som har betydelse för de ekonomiskt sämst ställda. Allt som sägs före valet måste ha till syfte att vinna valet, att vinna nya väljargrupper utan att tappa gamla väljargrupper, samt att locka tillbaka de väljare, som har gått förlorade i tidigare val (2006 och 2010). S får inte agerar som en barnunge som klagar på sänkt veckopeng och ödmjukast ber om höjning. Så får kritiken mot regeringen inte drivas - ur en "underdog"-position. Bengt Silfverstrand: Men detta är ju trivialt. Alla politiska partier har givetvis som mål att vinna val. Och det torde inte vara någon oöverstiglig uppgift för socialdemokratin att kunna återkomma i regeringsställning, om man vågar utmana tidens orättvisor och åter lyfta sysselsättningspolitiken som allat annat övergripande. Triangulering och övertaktiserande leder inte till några bestående framgångar. Din syn på vad som är bidrag verkar också vara synnerligen snäv.
@ Lars "S måste ha en politik som attraherar de s.k. bidragstagarna också. Självklart krävs då även kritik av alliansregeringens försämring av de sociala skyddsnäten." "S får inte agerar som en barnunge som klagar på sänkt veckopeng och ödmjukast ber om höjning." Tala om helgardering! "de så kallade bidragstagarna" Vi behöver inte nödvändigtvis använda moderaternas nyspråk Det har som syfte att misstänkliggöra de som tvingas söka sjuk- eller arbetslöshetsersättning.
Svar till Bengt och Roland.
Det är ett vedertaget språkbruk att skriva s.k. för att markera att man inte stödjer det som underförstått sägs med ett uttryck. Ni förstår säkert att jag inte ställer upp på moderaternas behandling av dem, SOM DE kallar "bidragstagare". Och att det var just den gruppen som avsågs - alltså de som har blivit misshandlade av moderaterna. Ni båda försöker alltså tillskriva mig åsikter, som jag har tydliggjort inte är mina åsikter. Klarar ni inte en debatt i sakfrågor, utan måste ta till personangrepp? Däremot respekterar jag att vi (Bengt och jag) kanske har olika åsikter om valtaktik. Men jag menade faktiskt inte att man ska dölja orättvisor. Men att det är viktigare att komma i position att man kan göra något åt dem, än att bara prata om dem. Bengt Silfverstrand: Nu uppträder du som barnet som fått grus i ögonen i sandlådeleken. Det är bara att läsa blogginlägget en gång till så upptäcker du sannolikt att det rör sig om en mycket konkret sakfråga - våra skatter. Valtaktik i alla ära, den behövs självfallet, men den får aldrig bli ett självändamål och ett socialdemokratiskt parti måste också våga driva en opinion, inte bara ryckas med av tillfälliga opinionsvindar.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Henrik Vallgren - 2 juli 18:07, 2012 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,09375
