|
Efter att ha läst fem lokala s-politikers från Stockholms län inlägg på Aftonbladet Debatt idag måste frågan ställas. www.aftonbladet.se I ett närmast hämningslöst, okritiskt försvar för vinstintressen som avgörande styrmedel inom skola, vård och omsorg frågar de hur välfärden ska organiseras när skattebasen av rent demografiska skäl krymper?
Detta är ingenting annat än ett illa dold plädering för större inslag av avgifter i välfärdssektorn. Vad de privatiseringshängivna s-politikerna glömmer att nämna är att det är stora skattesänkningar som undergrävt kvaliteten inom skola, vård och omsorg. Nu förlitar man sig på att effektivitet och hårdare styrning ska lösa problemen. Som en av deltagarna i denna debatt redan på 2001 års socialdemokratiska partikongress kan jag berätta att det är precis samma argument som samma politiker använde som försvar för privatiseringar inom välfärdssektorn på denna kongress. Sedan har det bara gått utför utan att Hedberg, Högberg, Noord, Nygren och Östlin tycks ha känt av välfärdsloppet i utförsbacken.
De tycks också ha glömt bort att Sverige förvandlats till en experimentverkstad för välfärdstjänster och att de s k valfrihets- och privatiseringsreformerna har bidrgit till en nedmontering av kvalitet, likvärdighet, läraryrkets sjunkande status och ett fritt fall i kunskapsresultatet. Vid sidan av Sverige och Chile finns det inga länder i världen som tillåter skattefinansierade friskolor med vinstutdelning. Det anses till och med för extremt för högern i Storbritannien och USA. Ett stående argument hos systemets försvarare har varit att det inte spelar någon roll vem som driver äldreboendet, skolan eller sjukhuset. Kvaliteten är det centrala. Men då bortser man från de senaste decenniernas erfarenheter som visar att producenter som drivs av vinstintressen skapar marginalerna antingen genom att pressa främst personalkostnaderna eller genom att driva upp efterfrågan. Eller som dåvarande VD:n för "Kunskapsskolan" Anders Hultin uttryckte saken: "Det är med skolbolag som med flygbolag. Det gäller att fylla stolarna. Det är de två sista som ger vinsten." Målet för de vinstmaximerande välfärdsföretagen är inte bruksvärden och funktionell nytta utan bytesvärden, strävan efter högsta möjliga avkstning.
Åtta av tio väljare anser att eventuella vinster ska återinvesteras i själva verksamheten i stället för att delas ut till aktieägare. Också en majoritet av borgerliga väljare stöder den linjen. Det är hög tid för en hittillls vacklande socialdemokrati att sätta ner foten. Vi ska i linje med LO-kongressens beslut - en linje som också vänsterpartiet konstruktivt stöder - säga ja till non-profit d v s icke-vinstbaserade verksamheter inom skola, vård och omsorg som alternativ till offentlig drivna verksamheter. Goda erfarenheter av sådana verksamheter finns i våra nordisk grannländer. Finlands icke-vinstdrivna skolor ligger i topp och Sverige i botten i internationella jämförelser. Det borde ge anledning till eftertanke. Vi måste dra gränser. Skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter. Inte handelsvaror eller varumärken. Vinster kommer och går. Mänskliga förpliktelser består.
Stöd budkavlen "Välfärd utan vinst." http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6621
2012-07-21, 12:25 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Aftonbladet Välfärd Vinster Privatisering Lo Vänsterpartiet Robert noord
Socialdemokratin kan inte omfamna vilken åsiktbildning som helst. Det måste finnas en avgränsning annars förlorar socialdemokratin sitt innehåll. (Det här gäller så väl mot vänster som höger.) Man kan inte vara allt eller inget. Sedan kan man vara pragmatisk och realistisk (lördagsöppet, kvällsöppet, energikällor osv.) i en rad frågor men inte på ett sådant sätt så man överge hela sin ideologiska grund. Och det är ju knappast så att välfärden var så fruktansvärd dålig och inte utvecklades fram till slutet av 80-talet. SNS visade ju i sin studie snarare tvärtom att offentlig sektor inte utvecklas nämnvärt av privatiseringar.
Nej, aktiebolag med vinstsyfte inom offentlig sektor kommer aldrig varit förenligt med socialdemokratins demokratisyn. Aktiebolag i offentlig sektor innebär att man överför demokratisk kontrollerad och styrd verksamhet till företag, och företag är inga demokratiska institutioner. Man omfamnas inte offentlighetsprincipen och man omfamnas inte av meddelarskydd. Vinsten är det överordnade premissen. Det är inte heller "utveckling" av Socialdemokratin att ta till sig en borgerlig och näringslivsorienterad åsiktsbildning i grundläggande frågor hur samhället ska organiseras. (Att man sedan kan ta till sig kritik kring skattefrågor eller regelförenklingar är ju en annan sak) För privata inslag i offentlig sektor är just något som borgerligheten och näringslivet drog igång på 80-talet och inget som har med socialdemokratin att göra. Se bara på förskolan Pysslingen. Privata sjukhus och omsorgsinrättningar fanns dessutom långt innan den socialdemokratiska välfärdsstatens framväxt så någon utveckling är det ju knappast att börja tillämpa marknadslösningar i offentlig sektor. Sedan kan man dra det hela längre med resonemanget "men om det funkar, varför inte vara för det?" Ja, men om nyliberalismens tanke om nattväktarstat funkar, om människor verkligen är snälla och altruistiska utan en välfärdsstat och människor som tidigare erhöll försörjningsstöd och a-kassa blir driftiga småföretagare och anställda så kan vi också omfamna nyliberalismen. "Det rör sig helt enkelt om jakt efter nya lönsamma marknader för privat investeringskapital." - Olof Palme om varför privata företag vill slå sig in inom offentlig sektor. Anförande vid Statsanställdas förbunds kongress 14/8 1985. Källa: OPA 2.4.0/115-10. "I det goda hemmet hjälper familjemedlemmarna varandra. Det är inte vinstintresset som lockar till insatser utan känslan av samhörighet och solidaritet." - Tage Erlander i sina memoarer. (Tage Erlander - Sjuttiotal, s. 68) Bengt Silfverstrand: Väl formulerat Martin. Man kan som Tage Erlander en gång sa inte ha höger sko på vänster fot och vice versa, för då blir gången haltande.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







