Så har vi passerat ytterligare ett toppmöte i EU, som avslutades med leende statschefer. Frågan är nu om de senaste besluten för att lösa krisen i EU-länderna räcker. Generellt har inget emot besluten som togs, dvs  att sätta press på länderna att sluta föra en vettig ekonomisk politik. Tyvärr tror jag de senaste besluten inte räcker för att lösa Europas problem på sikt. 

Genom att endast fokusera på "skuldkrisen" riskerar Europa att gå åt fel håll. Många försöker nya förklara de s k PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) med deras höga skulder. Den bilden tror jag är för enkel. Titta exempelvis på Tyskland. Deras statskuld är alarmerande hög ca 80% och borde därför kvala in som ett problemland. Varför nämns inte Tyskland som ett problemland i EU?  Jo, därför att de har en positiv produktivitetsutveckling och tillväxt.

Min slutsats är således. Självklart är det ett stort problem om ett land har stora skulder, men om vi bara fokuserar på skuldbegreppet leder det till felaktiga lösningar på Europas bekymmer. Då heter lösningen nämligen kortsiktiga åtgärder såsom att regeringen ska sälja ut sina tillgångar, spara på de offentliga utgifterna och höja skatten. Den som lyckas med det blir kortsiktig hjälte i EU.  Tyvärr leder alla dessa åtgärder till lägre aktivitet i ekonomin och statens intäkter minskar ytterligare, vilket i sin tur innebär att skulden ökar ytterligare.

EU:s svar på sina bekymmer borde mer handla om att lösa  ”produktivitetskrisen i EU” och därför borde debatten mer handla om hur produktiviteten ska höjas i länderna, inte den som sparar mest.

Därför skulle jag i varje fall hoppas på att Ministerrådet förlängdes en dag för att EU-ledarna skulle få möjlighet att diskutera hur de ska skapa förutsättningar för ökad produktivitet och tillväxt i länder, där de frågorna verka ha hamnat på efterkälke. Det borde vara dags för en ny Lissabonstrategi som alla länder tvingas att följa måste komma till stånd,  ju snarare desto bättre. Annars är risken uppenbar att att Merkels och Sarkocys efterföljare får ägna sin tid åt att lösa akuta problem istället för att staka ut vägen för framtidens Europa.