Ska vi lämna vänster och högerskalan i politiken? Ja nu när nästan alla kallar sig liberaler och är så pragmatiska? Alla vill vinna mittenväljarna medan Piratpartiet FI, SD och  soffan tar de andra. De olika lagen vill vinna, men vem bryr sig egentligen om ideologin?  Vem bryr sig om vänster och höger idag?

Vänstern, arbetarrörelsen, har vunnit kampen i de frågor man startade sitt arbete kring. Man har byggt upp ett demokratiskt välfärdssamhälle. Detta har hela tiden ägt rum i motstånd från de borgliga partierna. Högern har varit i det närmaste anti emot införandet av demokrati i form av allmän och lika rösträtt. Det var först efter omfattande strejker och upplopp som vänster vann segern över borgarna. Det blev sedan en koförhandling med liberalerna.

Det har sett likadant ut sedan dess. I varje fråga har borgarpartierna försökt omöjliggöra sådant som pension eller lika löner för kvinnor och män, lagar som skyddar arbetare etc. Utvecklingen mot det samhälle vi har idag har varit en ständig kamp mellan vänster och höger, men vänstern har vunnit varje kamp strategiskt.

Efterhand som samhället sålunda utvecklats till ett demokratiskt välfärdssamhälle har högern tvingats acceptera framstegen och idag skulle de inte våga göra gällande uppfattningen att kvinnor är för dumma för att ha rösträtt eller att pension orsakar oföretagsamhet hos arbetare. I grunden har de dock samma unkna ideologi. Att ta från dem som intet har och att ge till dem som har.

För vänstern är det naturligtvis svårare att mobilisera väljarna när man har det bra och välfärden inte är direkt hotad. Men när nu den borgliga alliansen med de "nya" moderaterna plockat fram den gamla ideologin så underlättar man för vänstern. När borgarna angriper sjuka, gamla, barn och försöker öka klyftorna så hjälper de vänstern att profilera sig.

Just nu är Reinfeldt med sina stockkonservativa värderingar som han marknadsför som "nya" den bästa kompisen vänstern har. Den nya vänstern som är nu en salig blandning av sossar, miljökämpar och socialister representerar väl majoritetens ideologi. Svenska folket har de värderingarna som dessa partier står för men man vill också ha det bättre ekonomiskt. Detta har alliansen spelat på med sina skattesänkningar och sitt kvasiekonomiska liberalextrema.

Nu när vi nu ser resultaten som innebär att lågavlönade inte fått speciellt mycket mer i lönekuvertet, sjuka hetsas ända in i döden, gamla fått sänkta pensioner, sämre kollektivtrafik, en sjukvård med ekonomiska problemen så ser vi klasskillnaderna och klyftor som växer lavinartat.

För de med högre inkomster har borgarnas politik inneburit att de kunnat byta sin skattesänkning mot större valfrihet i bättre skolor, privat sjukvård, pensionsförsäkringar,billigare bostäder osv. Men för de men inkomster under genomsnittet är förhållandet annorlunda.

Så även om man fått lite mer i lönekuvertet så har man barn som är arbetslösa, släkt som är sjuka, föräldrar som är inte får den vård och omsorg de behöver,en dyrare a-kassa, höjda avgifter,dyrare bostäder osv. Prislappen på valfriheten kostar i både kvalité och i segeration. Någon måste ju betala!

Ideologierna har återigen blivit tydliga och det beror inte så mycket på att vänstern har utvecklats ideologiskt utan att borgarna visat sin ideologi. Nu vill man inte längre delta i jakten på "fuskarna" när man ser vilka det är som drabbas. "Fuskarna" fans inte utan var helt normala människor som drabbats av sjukdomar, skadats eller blivit arbetslösa.