Reinfeldt har meddelat att det finns inga pengar till nya satsningar på A-kassa och annat för då riskerar man skattehöjningar. Han har dock de senaste åren ”sprätt iväg” 85 miljarder i skattesänkningar. Hur många jobb och välfärd för behövande har dessa pengar gett?
Björn Elmbrant skriver i Dagens Arena:De många miljarderna göder de rika i storstäderna, som redan har fått sitt guldregn i form av sänkt fastighetskatt. Men för de fattiga ger några hundralappar extra inte någon större lindring. Och som konsumtionsstimulans i den rådande krisen är det som att spotta i Atlanten.
I dag redovisar Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökat med 70 000 sedan samma vecka i fjol.Till sommaren beräknas var fjärde industriarbetare vara arbetslös. Varselvågen fortsätter och för dem som ännu har jobbet kvar slår a-kasseavgiften i taket, eftersom kostnaden för arbetslösheten inte längre ska bäras solidariskt. Hälften av landstingen och en fjärdedel av kommunerna redovisade förlust förra året. I år blir det värre. Kravet på budgetbalans tvingar fram drastiska neddragningar i välfärden.
Den svenska ekonomin krymper nu snabbare än i de flesta av våra konkurrentländer. Regeringens egen rådgivare, professor Lars Calmfors, menar att regeringen kunde ha gjort ”lite mer lite tidigare”.
Tord Oscarsson
2009-03-16, 13:32 Permalink
Det är märkligt att skattesänkningar inte kan ha några som helst positiva effekter.
Det kan man tycka men vid närmare eftertanke är det ändå klart att det är inte de mest behövande som fått del av dessa miljarder. Däremot har skattesänkningar med dessa oerhörda belopp inneburit att många som nu verkligen skulle behöva dem drabbas.
Att människor med högst normala inkomster får sänkta skatter är för mig inte kontroversiellt. Att ta bort skatter som skadar tillväxten finner jag inte heller alarmerande. Dock förstår jag att skattesänkningar kan te sig ytterst provocerande när man hela sin karriär har arbetat utifrån tesen att skattetryck inte har någon egentlig betydelse.
En som insett att skattetryck har betydelse är t.ex. Bo Södersten, gammal socialdemokratisk riksdagsman, som förklarar stora delar av uteblivna jobbtillväxten under senare delen av 1990- talet utifrån skattehöjningar som då skedde. Så visst har skatter betydelse.
Räkna med hårt finansiellt tryck mot och försämrad kreditkvalitet hos svenska kommuner och landsting i år och nästa år. Det varnar kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's (S & P) för i en rapport på måndagen.
Den nuvarande abrupta inbromsningen för den svenska ekonomin kommer att påverka arbetslöshets- och inkomstnivåerna negativt, vilket leder till en skarp nedgång i intäktsökningarna för lokala och regionala myndigheter under de kommande åren", skriver Gabriel Forss, kreditanalytiker på S & P, i en kommentar. Detta innebär att sjukvården,äldreomsorgen, barnomsorg och skolverksamhet drabbas av enorma nedskärningar. Det kommer att krävas skattehöjningar. Det måste var tydligt för envar att Alliansen gjorde ett stort misstag när man i början på valperioden beslutade om stora skattesänkningar för vissa.
Ja eftersom det verkar så fantastiskt bra med skatter så varför har vi inte höjt dem till typ 70% eller något liknande?
Det är ingen som vill höja skatter. Men - kommuner och landsting ska enligt lag klara uppgifter inom välfärdsområdena. De kommer att banta antalet anställda till smärtgränsen men om staten inte ens kan höja statsbidrag för att täcka prisökningar så får vi räkna med en jättekris som kräver extraordinära åtgärder.
Tord Oscarsson,
De justeringar av skattetrycket som skett är att betrakta som marginella och Sverige innehar fortfarande en ledande position i tabellen över skattetryck. Om inte skattetryck har någon betydelse varför vill då då inte höja skatterna? Dessutom hävdar du att skattesänkningarna bara kommit vissa till del vilket är delvis rätt dvs de som har ett arbete har fått sänkt inkomstskatt.
Man glömmer när det gäller kommuner och landsting att det i Alliansens strategi ligger att lägga nya åtaganden, garantitider, och krav att uppfylla vissa villkor med straffansvar. Jag vet inte om du jobbat i en kommun. Jag kan garantera att det är ett rent h-e att sitta med ansvar för en krympande ekonomi och en regering som hela tiden ställer nya krav. Till råga på allt tvingas kommuner på friskolor och regeringen föreskriver generösa bidragsvillkor för dem.
Tord Oscarsson,
I världen utanför den offentliga, dvs den privata, är krav på lönsamhet, skiftande marknad och konkurrens vardag. Vi överlever genom att ständigt förbättre oss, lyssna på kunderna och effektivisera verksamheten. Detta torde även en kommunal verksamhet kunna lära av.
Jag vet inte vad du känner till om kommunal verksamhet. Det har gnetats och sparats i kommuner i en omfattning som knappast skett i de privata företag som har råd med löner och förmåner som grasserar. Det är bara det att man måste skilja på att tillverka mobiltelefoner och ge gamla svårt handikappade en mänsklig tillvaro, vilket kräver många händer.
Jag har bl.a arbetet med organisationsfrågor inom ekonomistyrningsverket och där var ett ständigt återkommande tema brist på effektivitet inom offentliga verksamheter. Att offentlig verksamhet har stora problem med effektivitetutveckling har även studier av Richard Murray på statskontoret visat. Just den attityden som du uppvisar är ett ständigt problem när det kommer till att utveckla verksamheter dvs så har vi inte gjort förut, vår verksamhet är speciell och kan inet lära sig av någon annan. Denna attityd är förödnade när man verkar i en föränderlig miljö.
Sjukvården inom Jönköpingslän har insett betydelse av effektivitetsarbete och samarbetar med Scania som är ett ledande företag inom effektiviseringar. Så kanske sjukvård inte hänger ihop med mobiltelefoner men väl med lastbils- och busstillverkning.
Vi har anlitat många rådgivare och konsulter. Dina påstående om rigida attityder faller platt. Vi har varit tvungna att vara öppna för alla möjligheter. Ingen sakkunskap har missats för att effektivisera. Självklart efter att massor av verksamhet lagts ned i kommunen - 2000 jobb försvunnit under några år befolkningen minskat med 3000 invånare. Vi har inte höjt skatten. Under min tid i ledningen kunde den i stället sänkas en gång. Nu är dock situationen allvarligare än någonsin.
En konsult sa dock till mig att det finns gränser för effektivisering i offentlig verksamhet. Man kan inte gå så långt att man spelar Bethovens minutvals på en halv minut.
Lite cyniskt att säga att skattesänkningar tar från de fattiga eller göder de rika.
Pengarna det handlar om, värdet, är ju intjänat av den beskattade till att börja med. Att människor får lov att behålla lite lite mer av vad de själva tjänat ihop, vad är problemet med det? Friskolorna har knappast mer generösa villkor än de kommunala. Om det går bra för en friskola beror det på att den skolan väljs och sköts bra, och vad är problemet med det? I de flesta kommuner tas ungefär 30 kr av varje intjänad hundralapp. Hur kan det inte räcka?
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Tord Oscarsson
 Valkrets: Härnösand, Västernorrland Adress: Spjutgatan 42 871 51 Härnösand Mobil: 070-3026545 Visa mina kontaktuppgifter
För länge sen sas: HELA SVERIGE SKA LEVA. Ska S verka för detta?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Länkar till andra bloggar
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Per Lundqvist - 16 mars 13:40, 2009 
35%
61%
4%
Tord Oscarsson, Spjutgatan 42, 871 51 Härnösand, Mobil: 070-3026545, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Tord Oscarsson, www.s-info.se
0,33594
