Nu står valberedningen inför slutlig prövning av förslag till extrakongressen med start den 25 mars.

Det behöver inte vara fel att det finns flera kandidater till olika poster. Tidigare var kritiken inriktad på att det nu skulle blir en "sovjetkröning" av en redan bestämd ordförande.

Nu beskrivs det som fel och t.o.m förödande att det finns flera kandidater. Det är demokratiskt sunt att det finns många förslag. Ombuden kommer alltså inte till "dukat bord" där det bara är slå klubben  i borden.

Vi har valt ombud för att de ska vara byxade att välja mellan olika alternativ. Och kongressen ska välja mellan olika kandidater om det behövs. Jag har läst många vettiga inlägg från Widar Andersson m.fl. som håller på t.ex. Mikael Damberg men om man ombuden vill ha någon annan ska vi acceptera även den.

Jag ser att Leif Pagrotsky föreslagits. Jag har alltid tyckt det vara en glad,intelligent och intressant politiker. Vill ombuden ha honom ska han få en fullödig presentation på den S-hemsida jag har att redigera.

Man måste har rätt i detta intressanta val att ha alternativ. Jag känner i första hand för Mikael Damberg av skäl som jag upprepat många gånger.

I kväll i TV4 säger  Björn von Sydow att Mikael Damberg är systematisk,kunnig och cool när det krisar.

Ett val av Mikael blir en förnyelse i den meningen att han har gedigen bakgund både som politisk ansvarig och sakkunnig men har samtidigt många år framför sig eftersom han är bara 39 år. Jag vidhåller därför mitt förslag om Mikael Damberg.

Tord Oscarsson