I dag träffas Riksdagens finansuskott för ett extrainsatt möte. Mötet sker på initiativ av Socialdemokraterna. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Tommy Waidelich, kommenterar i samband med mötet det ekonomiska läget.

- Det är utomordentligt allvarligt att vi går in i den här skuldkrisen med mycket hög arbetslöshet och rekordhög långtidsarbetslöshet. Vi behöver nu inte fler skattesänkningar som försvagar de offentliga finanserna, utan investeringar som stärker vår konkurrenskraft, säger Tommy Waidelich.
- Nu behöver vi investera i en kunskapsbaserad ekonomi; forskning, utbildning och innovationer och tillsammans med svenska företag bygga starkare länkar till mer snabbväxande delar av världen som exempelvis Asien, Ryssland och Norge. Vårt nuvarande beroende av Europa, som haft svag tillväxt i tjugo år och kommer att fortsätta ha det under överskådlig tid, är problematiskt för ett exportberoende land som vårt.
- Det finns tecken på att det byggs betydande fallhöjd på bostadsmarknaden. Idag presenterades mäklarstatistik som visar att priserna på bostadsrätter fallit med 6 procent och villapriserna med 2 procent i juli, i hela landet. Skulle den utvecklingen fortsätta kommer det att få allvarliga konsekvenser för jobb, hushållens ekonomi och hela samhällsekonomin. Jag delar inte Anders Borgs bedömning att det inte finns någon risk för ett boprisfall.
- Sverige har starka statsfinanser men vi bör inte bara slå oss för bröstet och peka finger åt andra. På den europeiska arenan bör vi verka för:
• Stärk regleringen av finanssektorn. Misskötta och underkapitaliserade banker är en viktig orsak till oron på de finansiella marknaderna. Därför måste reformtakten öka när det gäller att stärka tillsyn och regleringar. Överstatliga regler är det mest verkningsfulla verktyget för att möta en internationaliserad finansiell sektor. Det behövs skärpta kapitaltäckningskrav i hela EU, inte bara i Sverige. Idag har EU flera myndigheter utan särskilt stark auktoritet som verkar på området. Vi har tidigare lyft tanken på en europeisk finansinspektion. Klart är att verktygen måste vässas och inspektionen även på Europanivå behöver ha tillräckliga resurser.
• Ökad samordning inom eurozonen. Eurosamarbetet står vid ett vägskäl. Det är nu uppenbart att en väl fungerande valutaunion kräver större samordning av finanspolitiken. Vi har tidigare motsatt oss detta eftersom det skulle kunna skapa ett A och B-lag i Europa. Men det är nu uppenbart att det inte fungerar att ha en gemensam valuta utan att också ha en samordning av statsobligationer (s.k. eurobonds). En mer gemensam finanspolitik är nödvändig.
• Ökad transparens. Både finanskrisen 2008 och den nuvarande krisen har sin grund i svårigheter att bedöma risk i olika placeringar. Det är önskvärt med en öppnare redovisning av hur ägandet av exempelvis statsobligationer är fördelat på olika aktörer. Eurostat har inte klarat sin uppgift, delvis på grund av bristanden styrning och resurser. En tanke är att ge Revisionsrätten i Luxemburg rätten och skyldigheten att revidera ländernas nationalräkenskaper, det vore logiskt, inte minst eftersom det är de som också styr EU-avgiften.
Presskontakt Fredrik Persson: 070-206 35 45

Tord Ocarsson