
Det talade ordet gäller!
Kära vänner, gäster och tv-tittare,
Det var länge sedan som idén om en europeisk union blev något större än fördelningen av kol och stål.
Men jag tycker att vi ska ta tillfället i akt att påminna oss om att
det var just detta för att säkra freden och tillgången på kol och stål
som det frammanas en union som sedan skulle bli den europeiska. Ofta
glöms detta bort.
Detta var för över 60 år sedan, strax efter det att vår kontinent för andra gången slitits sönder av krigets fasor.
Det var blind nationalistisk kamp som i över 300 år, gång på gång, skurit upp djupa sår i den europeiska jorden.
Dess huvudlinje gick runt floden Rhen, där marken döpts om till
Alsace eller Elsass, Lothringen eller Lorraine, beroende på vem som med
vapenmakt lyckats betvinga den andre.
Jag behöver inte berätta för er om EU:s historia.
Särskilt inte för en del av er som pendlar mellan Bryssel och Strasbourg i Alsaceregionen för att arbeta.
Men det tål att påminna oss om att där slagen en gång stod står idag möteslokaler för den europeiska demokratin.
Jag skulle vilja passa på att välkomna alla er partivänner som är här
idag för att gemensamt inleda arbetet med vår socialdemokratiska vision
för EU.
Vi tar idag de första stegen mot en långsiktig EU-vision inför valen 2014.
EU:s framtid som då kommer att vara och behöva vara så mycket mer än kol och stål.
* * *
Men tillåt mig först en kort utblick från min resa i Indien.
Ett land – men samtidigt en hel kontinent med över
1 200 miljoner invånare.
Majoriteten lever fortfarande i extrem fattigdom. Upp mot 700
miljoner medborgare lever på mindre än 2 US$ per dag. Men just nu – mitt
i den globala ekonomiska krisen – växer Indiens ekonomi nästintill
tvåsiffrigt.
Medelklassen består av drygt 300 miljoner indier. De kommer snart
vara fler än hela EU:s befolkning. Snart finns 300 Indiska städer större
än Stockholm.
Det var min första resa utanför Europa som partiledare. Jag valde Indien för att bättre förstå vilka utmaningar vi står inför.
Jag specialstuderade den globala kunskapsbaserade ekonomin som allt fler svenska och europeiska företag befinner sig i.
Sverige har fler än 150 företag på plats och sysselsätter fler än 650 000 arbetare.
Jag mötte de stora; Volvo, ABB, Saab, Ericsson, AstraZeneca men också
de små och de indiska giganterna. Som tillexempel indiska IT jätten
Wipro som varje år anställer 35 000 ingenjörer.
Det behövs cirka 25 KTH eller cirka 20 Chalmers bara för att täcka det framtida behovet.
Låt mig också berätta om det lilla svenska läkemedelsföretaget
BlueFish i Bangalore som levererar medicin för den Europeiska marknaden.
De producerar 20 olika preparat som de flesta av oss någon gång kommer i
kontakt med. De tillverkar både i Indien och Europa men bara för
EU-marknaden. De har fördubblat sin omsättning flera år i rad och
omsätter snart en kvarts miljard kronor.
En hög tillväxt, men inte tack vara EU:s inre gemensamma marknad –
utan tvärt om – trots EU. Istället för ”en dörr in” berättade de om 27
helt skilda nationella tillstånds processer, samt ovan på det;
ytterligare en EU-process innan deras mediciner hamnar på apotekshyllan!
Ibland är det bra att se sin egen kontinent från en annan. Jag är
övertygad om att utan ett väl fungerade EU kommer vi få det mycket svårt
att hävda oss när konkurrensen skruvas upp. Vi står inför enorma
möjligheter – men också utmaningar.
Sverige ska stå väl rustat.
Sverige ska vara aktivt och öka sin internationella närvaro.
Det ska vi diskutera vidare om senare idag.
* * *
Några ord om den Grekiska krisen. Ständigt nya besked. Troligen
kommer fler kapitel att skrivas. Det är viktigt att betona att den
grekiska krisen har djupa rötter och går långt bak i tiden.
Det är en oförmåga att reglera marknaden och att organisera samhället
så att skatter tas in och att korruption bekämpas. I den
koalitionsregering som sannolikt skapas idag ökar möjligheterna att hela
det politiska spektrum tar ansvar för de svåra beslut som måste fattas.
Låt mig konstatera att vi inte har råd att låta något medlemsland kollapsa eller riskera eurons framtid.
Det grekiska parlamentet och ytterst de grekiska väljarna ska
självfallet välja sin demokratiska process. Men det räddningspaket som
presenterats, och som både vi socialdemokrater och regeringen stödjer
kan i grunden inte omförhandlas. I Norden har Island stått inför ett
liknande dilemma.
Den europeiska unionen måste formas med en tanke för ett Europa efter krisen.
Vi behöver återupprätta en långsiktig vision och påbörja arbetet.
Dagens konservativa EU-ledare har agerat kortsiktigt. Därför står
dagens Europa stilla. Eurozonen har den lägsta tillväxten bland alla
industrialiserade regioner i världen. Över 22 miljoner européer är utan
arbete.
Vi riskerar att kastat in i en allt djupare depression.
Vi riskerar krav på protektionism istället för öppenhet.
Vi ser att misstron mellan länder och landsändar ökar.
Det
skapar klyftor. Mellan dem som har jobb och de som lämnats utanför.
Främlingsfientliga partier vädrar morgonluft – högern sliter isär vårt
samarbete.
Så får det inte fortsätta.
* * *
Dagens EU leds av den konservativa högern. Lika visionslösa i EU som i denna riksdag.
Högern recenserar och diskuterar våra förslag. Ibland driver de igenom dem, men då som verkningslösa skuggor.
För att citera vår vän – som tyvärr inte kunde komma hit idag, socialdemokraternas ledare i EU – Poul Nyrup Rasmussen:
”Den politiska högern fortsätter att kapa våra konkreta förslag och
vill bygga en illusion av substans omkring dem. De smälter ned de
ädelmetaller som är våra reformförslag till värdelösa fraser och
soundbites.”
EU har inte råd att stå stilla.
I tio år har de institutionella frågorna dominerat.
Frågan om hur EU ska utformas och växa är viktig – men den får aldrig överskugga vad vi i grunden vill göra med vår union.
Särskilt när vi ställs inför tydliga gemensamma realiteter:
Klimatförändringen kan endast mötas med gemensam kraft.
Den globala finansmarknaden måste rensas upp och få gemensamma regler.
Vår gemensamma konkurrenskraft måste stärkas.
Vår gemensamma infrastruktur – allt från Europavägar till bredband – måste byggas ut.
Var ska då visionerna komma ifrån?
Känner någon till Reinfeldts EU-vision som regerat landet i 5 år?
Så här kommenterade han det själv:
”Vissa ropar på visioner. Jag vill varna för det. Vi kan prata om det stora språnget, femårsplanen. Men det är inte rätt väg.”
Jag menar att det är precis tvärt om vänner.
Det är visionslösheten som är farlig.
Det är en mardröm att ledas av politiker som saknar drömmar.
På Europaplanet har detta blivit övertydligt. Moderaterna säger sig
vilja tillhöra kärnan av EU – men när kärnan har möte – Eurozonens
ledare – tvingas Reinfeldt lämna rummet och han kan inte samla sin
regering till ett svar om detta är bra eller dåligt. Detta vill säga
vare sig att Sverige lämnar mötet eller att de andra fortsätter ensamma.
Jag deklarerade tidigt under hösten att socialdemokraterna ser
positivt på att de länder som har euro möts för att lösa sina kriser.
Att de bringar ordning är viktigt för svenska jobb och vår ekonomi och välfärd.
Euron måste fortsätta fungera.
Och vi är i grunden positiva till en gemensam valuta.
Men mitt besked står fast.
Sverige ska inte på nytt pröva ett euro-medlemskap.
Varken denna eller nästa mandatperiod.
* * *
Bristen på visioner betyder att Sverige inte bidrar till att lyfta EU ur krisen.
Därför är det som det har varit genom hela historien. Visionerna
måste komma från oss. Ingen ska behöva tvivla på att vi kommer att ta
det ansvaret. Vi kommer att beskriva visionerna. Såväl för Sverige som
för EU.
Jag vill att vi ska tillhöra de som tänker nytt och tänker stort. Det är därför vi är samlade här idag.
Det är drygt 30 månader till nästa val – så vi kommer inte behöva presentera en hel åtgärdskatalog idag.
Vi har under det gångna året arbetat fram en ny färdriktning för den socialdemokratiska politiken.
Vi har samlat våra visioner och reformer, och skapat en beskrivning
av dem som självklart aldrig kommer att ha möjligheten att fånga in
varje nyans och vilja – men som kan teckna det gemensamma mål vi arbetar
för.
Denna vision gäller även för Europa.
Vi vill bygga en kunskapsbaserad ekonomi, som stärks genom en värdeburen tillväxt.
Vi når dit genom sociala investeringar, där människovärde ställs framför marknadsvärde.
Under 2014 kommer vi att ställas inför två olika valrörelser.
Folkvalda ska utses till fyra olika parlament.
Ledamöter ska fatta beslut i fyra olika delar av politiken – men grunden är vår färdriktning den samma.
Väljarna ska möta en samlad socialdemokrati.
Oavsett om vi talar om en ledamot av kommunfullmäktige, landstiget, riksdagen eller Europaparlamentet.
Två valrörelser – men en gemensam socialdemokratisk politik.
* * *
Vi vill bygga en kunskapsbaserad europeisk ekonomi.
Redan idag kan vi se hur unionen har öppnat upp för
kunskapsspridning, genom de europeiska universitetens utbyten av
studenter, lärare och idéer.
Vid 2012 kommer 3 miljoner europeiska medborgare fått ekonomiskt stöd genom EU för att studera utanför sitt hemland.
Unga killar och tjejer som föddes som engelsmän, norrmän, bulgarer,
spanjorer, polacker och svenskar – men som utbildas som européer.
En gemensam och kraftig satsning på utbildning är den viktigaste sociala investeringen vi kan göra i Europa.
Genom att utbilda dagens och morgondagens löntagare så motar vi tillbaka kraven på sämre löner och villkor.
Det gäller i Sverige och internationellt.
Idag är det så att i Sverige lämnar var fjärde ung pojke gymnasiet utan fullgoda betyg. Utan att vara anställningsbara.
I det läget säger vi socialdemokrater att vi måste investera i
gymnasieutbildningar istället för att sänka momsen på restaurangerna. Vi
vill lägga 5 miljarder på skolan istället för 5 miljarder på sänkt
restaurangmoms. Men våra politiska motståndare säger att ungdomarna
måste vara beredda att sälja sig billigare för att konkurrera. Lägre
löner, sämre trygghet och sämre arbetsmiljö. Denna politik leder in på
en låglönelinje.
Vårt besked i Riksdagen och i Europaparlamentet är att vi kommer att
investera i varje människas vilja och förmåga till bildning. Vi ska inte
sälja oss billigt.
Det är en klar och tydlig skillnad i svensk och europeisk politik.
* * *
Redan idag sker världsledande forskningsprojekt på europeisk mark, över gränser, med forskarlag från unionens alla hörn.
Genom ELI-projektet skapas en laser som tidigare aldrig skådats, med
det ödmjuka målet att genomföra något som tidigare setts som fysiskt
omöjligt, och upptäcka flyende partiklar i ett vakuum.
Projektet kommer vara det första som baseras i den östra delen av
unionen, med tre nya forskningscentrum i Tjeckien, Ungern och Rumänien
som står klara 2015.
Även här i Sverige påbörjas ett bygge om två år.
Då byggs
ESS-centret i Lund, ett samarbete mellan 14 länder som kommer kunna
skapa neutroner för avancerad forskning, och försvara Europas starka
position inom flera forskningsområden.
EU måste fortsätta och utöka sitt arbete för att stödja forskning och utbildning som sträcker sig vitt över gränserna.
När det nu snart är dags på allvar att diskutera EU:s nästa
flerårsbudget, ser vi möjligheten att omfördela en del av de resurser
som läggs på EU:s jordbruksstöd till att modernisera jordbruket, och
även stödja andra områden som kräver forskning och utveckling.
Det är dags att börja det mödosamma arbetet att sakta flytta över resurser från subventioner till innovationer.
Livsmedelssituationen i Europa är tryggad.
Nu gäller det att trygga överlevnaden för kommande generationer.
Nu behövs våra gemensamma resurser för klimatinvesteringar.
Vi måste driva denna process.
Vi måste också våga vara aktiva inom näringspolitiken, och skräddarsy
instrument för olika branscher, regioner och företagskluster.
Vi måste bidra till den europeiska forskning som gynnar svenska företag.
Vi måste göra så att livslångt lärande blir en möjlighet för alla inte bara för några få.
Vår konkurrensfördel kommer att vara förmågan an ställa om fortare och smartare. Det samma gäller för Europa.
Vi
vill investera i lärande. Den som har ett jobb och är 25, 35, 45 år,
måste kompetenslyftas för att vara anställningsbar när arbetsmarknaden
förändrats.
Det är en politisk vision.
Vi är en union av många av de mest utvecklade och utbildade
ekonomierna i världen. Därför är vår väg framåt att konkurrera inte med
de lägsta lönerna utan med den högsta utbildningsnivån, den högsta
kompetensnivån och det högsta förädlingsvärdet.
Europa behöver en kunskapsbaserad ekonomi, och socialdemokratiska visioner för att bygga den.
Vi har redan uppnått EUs så kallade 2020 mål om att
sysselsättningsgraden ska vara minst 75% för åldrarna 20 till 64.
Sysselsättningsgraden i Sverige bland kvinnor är 76 % när den bara i
snitt är 62 % för hela EU.
Mycket beror på vår jämställdhet och målmedvetna politik.
Det finns inget viktigare eller någon större frihetsreform än att ge alla möjlighet till egen försörjning.
Vi vet att vägen mot en hög sysselsättningsgrad beror på omfattande
sociala investeringar. Vi socialdemokrater har byggt ut barnomsorgen och
äldreomsorgen.
Tillväxt förutsätter jämställdhet.
Tillväxt förutsätter att barnomsorgen och äldreomsorgen fungerar.
Tillväxt
kan inte skapas genom att skära ned på dessa verksamheter. Det är
viktigt att bära med sig i dessa kristider. Då stannar någon hemma för
att ta hand om barnen eller mor och far. Och vi vet att det i högre grad
är kvinnorna.
Vägen till tillväxt går genom jämlikhet.
Det har högern aldrig förstått.
* * *
Vi vill stärka den Europeiska Unionen genom en värdeburen tillväxt.
Vi måste ta bort det sista av kolet från den gamla kol- och
stålunionen, och fördela tillväxten i det nya EU på ett modernt och
solidariskt sätt.
Vi kan inte bygga unionens ekonomi stark på en skakig grund av fossila bränslen.
Ingen långsiktigt hållbar tillväxt kan vara baserad på en rovdrift på ändliga naturresurser.
EU:s miljöregler måste stärkas, och vi måste visa höga ambitioner
genom att minska växthusgaserna med 30 % till 2020, och stödja ett nytt
klimatdirektiv med en koldioxidskatt som gäller i hela unionen.
Vi kan inte bygga unionens ekonomi stark på en skakig och oreglerad
finansmarknad. Den nuvarande tillsynsmyndigheten är underdimensionerad
och underfinansierad, och den nuvarande krisen har gjort det skrämmande
tydligt att vi behöver ökad kontroll av finanssektorn. Den finansiella
regleringen ska stärkas, den finansiella oroligheten stabiliseras.
Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att en ansvarslös
finanssektor inte ställs till svars för sitt agerande, och istället
lyckas lägga hela bördan på den europeiska löntagaren.
Vi accepterar inte en fortsättning på låt-gå-politiken med fler
nattliga EU-möten där nya paket staplas på de tidigare utan att tala om
hur EU ska växa.
Ingen företagare ska tveka inför att ta steget ut i Europa eller världen.
EU ska vara en tillgång för företagande.
Det ska finnas en öppenhet, enkelhet och standardisering som hjälper och får unionens ekonomi att växa.
Vi vill stärka vår kunskapsbaserade ekonomi med en värdebaserad
europeisk tillväxt, som sätter fler och fler av våra 22 miljoner
arbetslösa i arbete.
* * *
Jean Monnet, den franske politikern och diplomaten som slet i
kulisserna för att föra samman det som sedan blev vår Europeiska Union,
sa:
”Fortsätt, fortsätt, det finns ingen framtid för det europeiska folket annat än i gemenskap”
Gemensamt kommer vi att ta oss igenom den här krisen. Gemensamt kommer vi stärka våra institutioner och vår ekonomi.
Gemensamt
kommer vi blicka utåt, och tillsammans och enat verka för en bättre
värld där EU tar ett större ansvar för att stärka demokratin och bekämpa
konflikter i sitt närområde.
Därför faller det på oss här idag, i den här salen, att påbörja bygget av det socialdemokratiska Europa.
Vi har en bra organisation i ESP.
Ett Europa som återfått sina visioner, och som tar konkreta steg för att bygga en stark och kunskapsbaserad ekonomi.
Ett socialdemokratiskt Europa som sätter sin befolkning i utbildning
och i arbete, som låter människor växa genom nya sociala investeringar,
och låter samhället växa på ett sätt som vi stolt kan beskriva för våra
barn och barnbarn.
Ett socialdemokratiskt Europa, som gör att vi om 10 – 15 år kan säga:
Jag var med.
Jag fanns med när vi vände.
Tänk att det borgerliga Europa lät 22 miljoner gå arbetslösa.
Vi skapade istället något så mycket större, än en union för kol och stål.
Vi satsade där det växte.
För miljön, för varandra och för våra grannar.
Vi var med och stärkte den Europeiska Unionen i dess kristider, och
öppnade upp för en större rörelse av människor och kunskap än vad
tidigare generationer någonsin upplevt.
Vi hade tilltro till demokratin, och vi förde den socialdemokratiska
tanken till Europa, och visade för världen vad solidaritet och rättvisa
kan göra, även i det tjugoförsta århundradet.
Tack.
Tord Oscarsson