Ett antal ekonomer, nu senast på Internationella valutafonden, har visat att den växande ojämlikheten var en bidragande orsak till finanskrisen. I de rika länder där ojämlikheten ökat mest, där har också skuldsättningen ökat och bytesbalansen försämrats. När inkomstutvecklingen för många människor halkat efter, har man i stället dragit på sig allt större skulder. Det skapar en ohållbar instabilitet i ekonomin.

Denna instabilitet hotar nu att nå Sverige. Den senaste tiden har rapporter om ökad inkomst ojämlikhet sköljt över oss. SCB, SNS och OECD visar alla samma sak: klyftorna i vårt land växer. Enligt OECD är Sverige ett av de länder där ojämlikheten vuxit som allra mest under 2000-talet.

Som SvD rapporterat har inkomsterna för den fattigaste tiondelen av befolkningen bara ökat med 1,7 procent på 20 år. Samtidigt har den rikaste tiondelen under samma period fått hela 63 procent mer. Särskilt anmärkningsvärt är att den fattigaste tiondelen i dag har 567 kronor mindre i plånboken varje månad jämfört med 2006.

Förklaringen till detta ligger delvis i lågkonjunkturen, men knappast enbart. Det handlar om politiska beslut. Det är omöjligt att skära i a-kassa och sjukförsäkring för att finansiera skattesänkningar utan att de som uppbär dessa ersättningar får mindre att röra sig med. Därför är det inte förvånande, men djupt oroväckande, att barnfattigdomen nu ökar i Sverige.

Europa befinner sig i ett utomordentligt svårt ekonomiskt läge. Också den amerikanska ekonomin är svagare än normalt. I denna djupa kris för världens rika länder, har Sverige relativt sett stått starkt. Sammanhållningen, öppenheten och omställningsförmågan är starka konkurrensfördelar. OECD varnar nu för den växande ojämlikheten och de slitningar den skapar. Därför måste vi bestämma oss: är det Sveriges konkurrensfördelar vi ska utveckla? Eller ska vi låta klyftorna växa i det svenska samhället?

För oss socialdemokrater är svaret enkelt. Ojämlikheten ska bekämpas. För att kunna göra det måste vi redan i dag stärka flera viktiga områden:

1. Arbete. Hög arbetslöshet innebär stora klyftor. Enligt Konjunkturinstitutet kommer arbetslösheten att ligga strax under 8 procent de kommande tre åren. I det läget är det anmärkningsvärt att regeringen prioriterar att sänka krogmomsen med 5,4 miljarder – en åtgärd som enligt regeringen som bäst ger 3500 jobb. Vi socialdemokrater väljer i stället att investera i utbildning och forskning, samt att bygga ut infrastrukturen, något som både gynnar företag och sätter människor i arbete.

2. Utbildning. Skolan ska ge alla barn lika goda chanser till ett bra liv. I dag spelar elevernas sociala bakgrund allt större roll för skolresultaten. Tre av tio elever saknar slutbetyg efter tre år i gymnasiet. I detta allvarliga läge väljer regeringen att skära på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor 2012. Även vuxenutbildningen bantas nästa år, trots hög arbetslöshet. Vi socialdemokrater vill i stället investera i fler studieplatser och höjda skolresultat, bland annat genom att satsa rejält på skolans kärna: lärarna.

3. Omställning. I dag saknar majoriteten av de arbetslösa rätt till a-kassa, och bara ett fåtal får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. På några få år har a-kassan förvandlats till ett skyddsnät med stora hål. En arbetslöshetsersättning det går att leva på underlättar för människor att ställa om, och är en förutsättning för en dynamisk ekonomi och för att motverka protektionism. Därför arbetar vi socialdemokrater för att a-kassan ska omfatta fler, och att fler ska få ut 80 procent av sin tidigare lön.

4. Skatterna. Enligt Riksdagens utredningstjänst innebar den borgerliga regeringens politik under förra mandatperioden att den hundradel av befolkningen med högst inkomster fick lika mycket som den fjärdedel av befolkningen som har lägst inkomster. Skattesänkningarna har i oproportionerligt hög grad gått till dem som tjänar allra mest. Vi socialdemokrater menar att skatt ska betalas efter bärkraft. Den som har mycket höga inkomster har också råd att betala lite mer i skatt.

Ojämlikheten i Sverige ligger i dag på samma nivå som i 1980-talets USA, och är växande. Vi kan välja att vända denna utveckling. Genom arbete, utbildning, snabb omställning och rättvisa skatter gör vi inte bara Sverige mer jämlikt, utan stärker ekonomin i grunden. Det är ett politiskt arbete som kan påbörjas i dag – om viljan finns.

Mitt bestämda förslag efter decennier i svensk politik är. Sluta prata om personer och övergå till att diskutera den politik som våra valda ska föra.

Tord Oscarsson