Den som vill begripa hur vård och skola förändras, måste lära sig nya termer. Som private equity, riskkapital. Landets största privata vårdgivare är Carema, och bolagets historia visar att något dramatiskt har hänt inom välfärden. Från det att Carema startade 1996 har omsättningen rusat, från 42 till 5 400 miljoner kronor. 2005 blev det köpt av ett brittiskt riskkapitalbolag för knappt 1,9 miljarder kronor. I våras kom nästa affär. Nu var det Triton, också ett riskkapitalbolag, som betalade 8,3 miljarder för Carema.

Trenden är likadan inom skolan. Under våren och sommaren krigade två stora riskkapitalbolag om den ledande friskolekoncernen Academedia. Det blev till slut EQT som vann budgivningen. Förklaringen till intresset är att Academedia har växt så det knakat de senaste åren, genom sammanslagningar och uppköp. I fjol rullade 2 100 miljoner skattekronor in på kontot – vinsten fördubblades.

50 miljarder till bolagen
Efter en rad politiska beslut har det som tidigare kallades offentlig sektor i allt högre grad öppnats upp för privata företag. Sedan tidigt 90-tal har det handlat om upphandlingar och entreprenader. Inom skolan öppnade skolpengen dörren, och den senaste modellen på vårdområdet är kundvalssystem där företag har fri etableringsrätt.

Det råder ”huggsexa om den svenska välfärden bland de kritstrecksrandiga investerarna i London City”, rapporterade Affärsvärlden för ett tag sedan. En avgörande anledning till det lär vara att stat, kommuner och landsting årligen slussar 50 miljarder skattekronor till privata aktörer.

”Välfärdens fiender”

Nu kan vi avslöja hur skattemedel blir till enorma vinster i de privata bolag som driver skattefinansierad vård- och skolverksamhet. Förra året kunde de 15 största räkna hem drygt två miljarder kronor, en vinstökning med nästan 30 procent jämfört med 2008. Med hela denna sektor inräknad hamnar vinsten på minst tre miljarder kronor. Och ofta är de riskkapitalbolag som står som ägare skrivna i skatteparadis – Triton har valt Jersey och EQT Guernsey – med obefintlig insyn.

Läs mer på Kent Wernes hemsida

Tord Oscarsson