I år blir det recession i euroområdet, spår SEB i en uppdaterad konjunkturbedömning. Ekonomin väntas krympa med 0,6 procent och sedan växa med magra 0,7 procent 2013.

Dagens industri uppger att enligt banken SEB så får man räkna med EMU i recession i år Ekonomin i EMU-området krymper under 2012 med 0,6 procent och att Grekland lämnar valutasamarbetet är fullt möjligt. Det bedömer SEB.

Det kommer signaler av detta slag dagligen nu. I det läget har Socialdemokraterna hävdat att vi måste ha beredskap för att läget kan förvärras"

S kräver att regeringen överväger att tidigarelägga investeringar och stimulera konsumtionen i kommunsektorn och för hushållen. Regeringen har intagit en "mer passiv hållning" än tidigare. Det säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Om läget i euroområdet förvärras och krisen slår mer på svensk ekonomi tycker han att man kan tidigarelägga investeringar, inte minst på tågsidan, och även genomföra åtgärder för att hålla uppe konsumtionen i kommunsektorn och för hushållen. Detta skulle kunna göras genom ökat underhållsstöd, sänkt skatt för pensionärerna eller höjt barnbidrag.

Efter en rad politiska beslut har det som tidigare kallades offentlig sektor i allt högre grad öppnats upp för privata företag. Sedan tidigt 90-tal har det handlat om upphandlingar och entreprenader. Inom skolan öppnade skolpengen dörren, och den senaste modellen på vårdområdet är kundvalssystem där företag har fri etableringsrätt.

Det råder ”huggsexa om den svenska välfärden bland de kritstrecksrandiga investerarna i London City”, rapporterade Affärsvärlden för ett tag sedan. En avgörande anledning till det lär vara att stat, kommuner och landsting årligen slussar 50 miljarder skattekronor till privata aktörer.

Nu kan vi avslöja hur skattemedel blir till enorma vinster i de privata bolag som driver skattefinansierad vård- och skolverksamhet. Förra året kunde de 15 största räkna hem drygt två miljarder kronor, en vinstökning med nästan 30 procent jämfört med 2008. Med hela denna sektor inräknad hamnar vinsten på minst tre miljarder kronor. Och ofta är de riskkapitalbolag som står som ägare skrivna i skatteparadis – Triton har valt Jersey och EQT Guernsey – med obefintlig insyn.

Samtidigt påstår nu borgerliga debattörer att kommunerna har för dyr administration. Sanningen är att eftersom privatiseringen har lagstöd av M-regeringen får kommunerna betala miljarder för mycket till välfärden.

Landets största privata vårdgivare är Carema, och bolagets historia visar att något dramatiskt har hänt inom välfärden. Från det att Carema startade 1996 har omsättningen rusat, från 42 till 5 400 miljoner kronor. 2005 blev det köpt av ett brittiskt riskkapitalbolag för knappt 1,9 miljarder kronor. I våras kom nästa affär. Nu var det Triton, också ett riskkapitalbolag, som betalade 8,3 miljarder för Carema.

Lärarnas Riksförbund kräver stopp för friskolevinster tills lärarlönerna har lyfts

Betydande summor av skattebetalarnas pengar försvinner årligen via vinstutdelning och andra inkomstöverföringar från skolverksamheten till stora riskkapitalbolag. Detta systematiska läckage av gemensamma resurser är värre i privata skolföretag än inom den uppmärksammade privata vården. Det visar en färsk genomgång som Lärarnas Riksförbund har gjort.

Förbundet kräver nu därför flera åtgärder för att säkerställa att skattebetalarnas pengar i första hand används till undervisning och att höja lärarnas löner.

Jag har erfarit dessutom att många både i landsting och kommuner finner finner det horribelt att samtidigt som det har ansvar för sjukvård. barnomsorg, äldreomsorg går staten in med tvingande privatiseringsregler som omöjliggör för landsting och kommuner att planera och bygga sjukhus och vårdcentraler

Tord Oscarsson