|
I dag skrev ett antal skolexperter på DN debatt bl.a.: För tio år sedan utlovade Timbro att det fria skolvalet skulle leda till snabba förbättringar i svenska skolresultat, men i stället har resultaten försämrats och klyftorna ökat. De som tjänat på det fria skolvalet är därför de företag som i dag baserar sina vinster på skolpengen. För dessa intressen är Skolverkets rapport ett hot. Om det fria skolvalet skrotas innebär det att friskolekoncernernas framtida börsvärde hotas. I Sverige finns det en bred enighet om att det krävs en välfungerande skola för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. Grundprincipen är också att all undervisning oavsett ursprung eller skola skall vara likvärdig. Därför förtjänar Skolverkets rapport att ta på allvar och inte att viftas bort med argument utformade av lobbyister för det fria skolvalet.
Det skriver dessa kunniga skolexperter Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Eva Andersson, docent, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet John Östh, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Projektet ”Den svenska skolans nya geografi” finansieras av Vetenskapsrådet S hävdar följande enligt hemsidan på nätetAlla barn har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer. Men för femte året i rad ser vi sämre resultat och en lägre andel av eleverna i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Samtidigt ökar skillnaderna mellan olika skolor. Vi vill tillsammans forma ett land som bygger på en kunskapsbaserad ekonomi. Vi måste ta tillvara på varje människas önskan om och förmåga till bildning – och investera i kunskap. Det livslånga lärandet börjar i förskolan och barn som går i förskola når ofta bättre kunskapsresultat i skolan. Vi vill ha en väl utbyggd förskola som håller hög kvalitet, med välutbildad personal, därför vill vi investera i kompetensutveckling för förskolans personal. Alla barn har rätt att nå kunskapsmålen i skolan. Med tidig uppföljning – individuella utvecklingsplaner, nationella prov och målrelaterade betyg – kan vi snabbt ge rätt stöd så att varje elev kan klara kunskapsmålen och utvecklas. Betyg i grundskolan ska finnas från årskurs 7. Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Vi vill höja resultaten i skolan genom att investera i lärarnas kompetensutveckling, möjlighet att göra karriär och på att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare i skolan. Det måste också löna sig bra att utbilda sig till och arbeta som lärare. Elever är olika och kräver olika mycket resurser. Därför vill vi ändra skollagen så att pengar går till de skolor och elever som behöver dem bäst. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att
klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Men
nästan en av fyra elever fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom tre
eller fyra år. Regeringen skär nu ned på gymnasieskolan, med hänvisning till den nya gymnasieskolan, samtidigt som de fokuserar på att sänka skatter. Vi vill istället lägga mer resurser på gymnasieskolan och dess lärare. Vi vill att samtliga gymnasieutbildningar ska ge gedigna kunskaper och leda till en examen som ger behörighet till högskolan. Alla skolor ska vara öppna för alla elever. Vi vill införa en lag om investeringsskydd som förhindrar att våra gemensamma medel ges bort till privata vinstintressen vid avknoppning eller utförsäljning av skolor och förskolor. Vi vill också skärpa kvalitetskraven på alla kommunala och fristående skolor och förskolor. Läs mer under "Utbildning" Tord Oscarsson
2012-05-20, 23:01 Permalink
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







