Artikel publicerad på DN debatt 5 juli 2012

Carin Jämtin och Mikael Damberg: Det skapas inte tillräckligt med nya jobb i Sverige. Att få fler i arbete är Sveriges största framtidsutmaning och därmed vår viktigaste prioritering. Vi måste satsa på gröna innovationer för fler jobb och bättre miljö.

Klimathotet är en av vår tids stora utmaningar. Sverige delar behovet och ansvaret för att klara klimatomställningen med andra länder. Vi vill att Sverige ska gå före och ta fram de hållbara lösningar som hela världen kommer att efterfråga. Det innebär samtidigt stora möjligheter för svenska företag och svenska jobb.
 
I den stenhårda internationella konkurrensen kan och ska Sverige aldrig hävda sig med låga löner, lägre kompetens eller gårdagens teknik. Istället måste fokus riktas mot hur Sverige kan fortsätta att ligga i framkant med nya ­affärsidéer, ökad produktivitet, höjd kompetens, utveckling av nya varor och tjänster och fortsatt vidareförädling av råvaror.

Det skapas inte tillräckligt med nya jobb i Sverige. Att få fler i arbete är Sveriges största framtidsutmaning och därmed vår viktigaste prioritering.

Socialdemokraternas jobbpolitik vilar på tre ben:

• Ordning och reda i statsfinanserna.
• En aktiv närings- och innovationspolitik för fler jobb genom att människor kan starta nya företag och utveckla befintliga och kommersialisera sina idéer.
• Kompetens – så att vi ger människor förutsättningar att möta upp arbetsgivarnas behov av arbetskraft. Den nya gröna innovationspolitiken som vi presenterar i dag utgör en viktig del av vår samlade jobbpolitik.

Sverige har en fortsatt stark ställning på miljöområdet, men det finns oroande tecken på att vi håller på att tappa mark och att konkurrensen blivit tuffare. I en studie nyligen placerar sig Sverige först på en tionde plats när det gäller gynnsam miljö för miljötekniska innovationer, efter länder som Danmark, Finland, Tyskland och Sydkorea. Vi föreslår därför följande insatser:
 
1. Offentlig upphandling av innovationer. Årligen upphandlas varor och tjänster av stat, kommun och landsting till ett värde på uppskattningsvis mellan 480 och 580 miljarder kronor. Innovationsupphandling som före­teelse förkommer dock sällan i dag, vare sig inom stat, kommuner eller landsting. Innovationsupphandling de­finieras som upphandling av i förväg okända lösningar på ett problem eller ett behov, för vilka det ännu inte har etablerats någon marknad. Vi är angelägna om att få till stånd fler teknik- och innovationsupphandlingar i den offentliga upphandlingen.
 
Statliga myndigheter och andra offentliga aktörer skulle i ökad utsträckning kunna genomföra förkommersiella upphandlingar. En förkommersiell upphandling innefattar olika skeden i utveckling av en ny produkt, vanligtvis ingår förstudie, prototyp och testserie.
 
• Vi föreslår en process där statliga myndigheter får i uppdrag att bidra till nya innovationer genom statlig innovationsupphandling. Sådan upphandling ska kunna tillgodose samhälleliga behov som går utöver de myndighetsspecifika, exempelvis tuffare utsläppskrav för ämnen skadliga för klimat och miljö.
 
• Vi föreslår att en ny lagstiftning om förkommersiell upphandling införs i Sverige. Detta för att öka rättssäkerheten för leverantörer och skapa tydligare förutsättningar kring vilka EU-rättsliga principer som måste beaktas i samband med förkommersiell upphandling.
 
• Vi föreslår att områdena smarta elnät, transporter och infrastruktur respektive hållbara städer blir föremål för strategisk samverkan på initiativ av regeringen i syfte att få till stånd förkommersiella upphandlingar med målet att utveckla nya hållbara produkter och systemlösningar.
 
2. Riskkapitalförsörjning i tidiga skeden. Det finns brister vad gäller riskkapitalförsörjning i tidiga skeden. Samtidigt finns god tillgång till statligt riskkapital, som till betydande del inte nyttjas. Väsentligt är också att tillföra kompetens till nyföretagande, inte bara finansiella resurser.
 
• Vi föreslår att det inrättas en marknadskompletterade investeringsfond med inriktning mot hållbara investeringar byggd på statlig och privat samfinansiering. Staten blir en katalysator för det nya fondsystemet genom att omdisponera tillgängliga statliga medel för riskkapitalförsörjning.
 
3. Kompetent kapital till inkubatorer. Med hjälp av inkubatorer kan fler innovativa idéer omsättas till kommersiella företag. En inkubator erbjuder en miljö för utveckling av nya affärsidéer. I dag finns ingen särskild statlig finansiering till företag inom inkubatorer, något som prövats med goda resultat i andra länder med ambitiösa inkubatorsystem. Även tillgång till affärsutvecklare är central.
 
• Vi föreslår en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning till företag kopplade till inkubatorer. Syftet bör vara att omvandla innovativa idéer som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare till företag som befinner sig i ett uppstartskede. Målet bör vara att företagen efter tiden inom inkubatorn ska bli kapabla att finansiera sig privat och fungera utan statligt stöd. Återbetalning av statligt stöd ska ske från de företag inom inkubatorn som genererar intäkter.
 
4. Patentskyddet för små och medelstora företag. Små och medelstora företag har i dag begränsade möjligheter att försvara sig vid patentintrång. Det betyder att deras möjligheter att fullt ut kunna exploatera sina idéer och göra dem kommersiellt gångbar begränsas.
 
• Vi föreslår att Patent- och registreringsverket (PRV) får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en bättre fungerande frivillig privat försäkring mot patentintrång.
 
Vi behöver fler jobb i Sverige. Vi tror på ett Sverige som går före genom höga ambitioner för hållbar omställning och nya innovativa klimatlösningar. Då skapas förutsättningar att också utveckla nya produkter och tjänster för export på en global marknad. Det innebär nya jobb i Sverige samtidigt som miljövinsterna blir stora.
 
Carin Jämtin, partisekreterare
 
Mikael Damberg, gruppledare i riksdagen