Bilden av Sverige tas upp i ett inlägg på DN-debatt idag - söndag 21 augusti. Jag citerar valda delar

Sverige rankas högt - krisprofetior gynnar inte Sverige.

"Glapp mellan upplevd och faktisk Sverigebild"

Självuppfyllande krisprofetior gynnar kanske särintressen, men definitivt inte Sverige. Bilden av Sverige och den nordiska modellen är mycket mer positiv utomlands än här hemma. Det framgår av en rad oberoende utländska statistikkällor som inte har något intresse av att presentera en missvisande bild. Men när vi allt som oftast av svenska medier och intressegrupper matas med bilder av hur dåliga vi är, ja då riskerar det också att gå dåligt för Sverige, skriver TCO-ekonomen Daniel Lind på DN-debatt

Daniel Lind sammanfattar hur omvärlden ser på Sverige?

"* Sveriges produktivitetstillväxt har, enligt OECD, varit hög under den senaste tioårsperioden, både i absoluta och relativa termer. Detta är mycket positivt eftersom det är produktivitetstillväxten som lägger grunden till en långsiktigt högre materiell välståndsnivå.

* Sociala indikatorer visar entydigt att de sociala förhållandena i Sverige är bättre än i nästan alla andra länder i världen. Detta gäller alltifrån FN:s fattigdomsindex till barnadödlighet, barn- och allmän fattigdom, utbildning, år med god hälsa, läskunnighet och levnadslängd. Oavsett vilka indikatorer man väljer rankas Sverige högt.

Kring dessa indikatorer är frågan om orsak och verkan central. Leder välfärd till tillväxt eller är välfärden ett resultat av tillväxten? Under de senaste tio åren har forskningen visat att sambandet mellan skattekvot och tillväxt inte är entydigt. Länder med lägre skattekvot kan inte med automatik räkna med högre tillväxt. Orsaken till detta är att skatterna finansierar offentliga utgifter som bidrar till ökad tillväxt och effektivitet, till exempel barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt forskning och utveckling. Detta fick den marknadsliberale kommentatorn på Financial Times, Martin Wolf, att i våras skriva en artikel om att högre offentliga utgifter inte behöver leda till lägre tillväxt.

* Internationella forskningsinstitut, med marknadsliberala Världsekonomiskt Forum (VF) i spetsen, visar att den svenska konkurrenskraften är god både på mikro- och makronivån. I VF:s årliga konkurrenskraftsstudie bedöms Sverige vara ett av de länder som är allra bäst rustat för att skapa tillväxt och produktivitet på medellång sikt. "

I det Daniel Lind skriver tycker jag att noteringen att skatten finansierar offentliga utgifter som bidrar till tillväxt är särskilt viktig. Man kan förmodligen anta att bristen på insikt om detta bidrog till att borgarna misslyckades vid båda tillfällena de haft regeringsmakten efter kriget 1977-1982 och 1991 – 1994. Denna insikt borde vara självklar i likhet med det som alla torde erkänna att det bidrar till tillväxt om hushållen har möjligheter att köpa både dagligvaror och kapitalvaror.

Tord Oscarsson