Socialdemokratin ett självständigt och noga övervägt val

Jag kommer från ett arbetarhem men har inte fått arbetarrörelsens värderingar med "modersmjölken."Politiska diskussioner med anhöriga och släkt, representerande allt från höger till kommunister väckte ett allmänt intresse för politik men gav ingen nämnvärd partipolitisk vägledning.  Röstade första gången på folkpartiet (möjligen en samvetskompromiss mot bakgrund av min politiskt brokiga omgivning), men insåg snabbt mitt misstag.

Mitt politiska ställningstagande för socialdemokratin bygger på ett självständigt val grundat både på upplevelser i barn- och ungdomsmiljön och på egna funderingar.  Knapphetens (dock inte fattigdomens) kalla stjärna i ett hem med en ensamförsörjande fader, inte sällan krasslig på grund av en hård arbetsmiljö, en grundskolemiljö, där fjäsk för de fina och förakt för de svaga var en inte oväsentlig ingrediens, och Kurt Wards ledare i Skånska Socialdemokraten - lästa i det gratisexemplar av tidningen som i sent 50- och tidigt 60-tal under ATP-stridens kulmen och efterdyningar fortfarande ingick i "löneförmånen" för tidningsutbärare - ledde sammantaget min väg till socialdemokratin. 

*****

Gläds åt människor med raka ryggar och glimten i ögat.

Ogillar förljugenhet, rasism, smicker, kungafjäsk och människor med mjuka ryggar.

*****

Rättvis fördelning av ett växande välstånd byggt på envars vilja och förmåga till arbete.  Rent konkret betyder detta en välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter uttagna efter bärkraft.  Detta innebär i sin tur ett progressivt skattesystem - nej till platt skatt - och trygghetsförsäkringar baserade på inkomstbortfallsprincipen.

Den politiska och sociala demokratin blir lika lite som Lunds Domkyrka någonsin färdigbygd.  Den måste ständigt försvaras och förnyas.

För 30:e gången i talarstolen på första maj 2007

i Sibbhult, Östra Göinge kommun.

 *******

Ekonomisk demokrati

Förnyelsens förljugenhet ligger i att försöka framställa

ett socialpolitiskt återtåg i form av ökade ekonomiska klyftor, försämrad arbetsrätt, privatisering av välfärden, pigtjänster m m som nytänkande.  Verklig förnyelse är för mig att utveckla den politiska och sociala demokratin - göra fler delaktiga - och förstärka människors ekonomiska och sociala välfärd.  Verklig förnyelse är också att inse att vi ännu knappast ens vågat beträda den ekonomiska demokratins väg och handla därefter.  Idén med löntagarfonder var riktig men förfuskades genom oskickligt agerande.

En sång till modet

Ökade klyftor

Sverige är det land som kanske lyckats bäst med att utjämna klassklyftorna.  Fram till mitten av 80-talet minskade också den ekonomiska ojämlikheten i vårt land.  Därefter har "gapet mellan fattiga och rika" åter vidgats. Socialdemokratin har i sitt senast antagna partiprogram vidgat jämlikhetsperpektivet och skärpt sin hållning mot diskriminering av människor på grund av hudfärg, kön, sexuell läggning resp. funktionshinder. Detta får dock inte undanskymma det faktum att det är den ekonomiska ojämlikheten som är överbyggnaden.  Ur olika synvinklar framträdande kvinnor som t ex Gudrun Schyman och Antonia Axelsson Johnsson har lika lite som mediauppburna företrädare för de homosexuellas sak några som helst svårigheter att hävda sig i samhället.  I Gudrun Schymans fall kan man till och med påstå att hon sluppit undan den kritik för synnerligen grovt slarv med reseredovisning m m i sin egenskap av riksdagsledamot, vilket tvingat manliga kollegor att lämna sina uppdrag.  Sammanfattningsvis: En ekonomiskt välbärgad och/eller mediaälskad feminist, muslim resp. homosexuell har betydligt större förutsättningar till ett gott liv än den ekonomiskt svage oavsett kön och etnicitet.

Den övergripande kampen mot kvardröjande och delvis vidgade klyftor i det svenska samhället måste därför gälla klasskillnader på ekonomisk grund.

Den skenbara mångfalden

Marknadstänkande, avregleringar och privatiseringar har slagit rot även långt in i socialdemokratin.  Spåren av gräddfiler i sjukvården och skolan förskräcker.  Sant är att alternativ pedagogik inom t ex ideellt bedrivna friskolor i många fall befrämjat nytänkande inom den kommunala skolan.  Men lika sant är att många friskolor ägnar sig åt s k "creaming" d v s väljer elever efter social och ekonomisk bakgrund.  Ett lika viktigt faktum är att många friskolor genom lägre lärarlöner, sämre lokalstandard och inte sällan utnyttjande av t ex kommunala skolors gymnastiksalar på ett osunt och osolidariskt sätt profiterar på skattekollektivet.

Skolor är inte som flygbolag

Kunskapsskolans f. VD Anders Hultin uttryckte sig för några år sedan i Dagens Industri på följande sätt:"Det är med skolor som med flygbolag.  Det gäller att flylla platserna.  Det är den sista platsen som ger vinst!"

Vård och skola är ingen marknad.  Därför måste socialdemokratin markera en klar och tydlig gräns mot vinstdrivna skolor och sjukhus.  Sådana verksamheter skall inte finansieras med skattemedel.