Sjukskrivningarna har blivit mer kvalitetssäkra och effektiva tack vare sjukskrivningsmiljarden men det finns brister i konstruktionen av överenskommelsen. Det visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2006 ingått överenskommelser om den så kallade sjukskrivningsmiljarden som ska ge landstingen ekonomiska incitament att arbeta med återgärder för en mer kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Den aktuella utvärderingen beskriver hur miljarden har fungerat under 2010.
Den rörliga delen av bidraget, som beräknas utifrån hur mycket sjukfrånvaron i landstinget minskat i förhållande till övriga landsting, bör utgå i en framtida överenskommelse, anser ISF och påpekar att landstingen bara till en viss del kan påverka sjuktalen. Dessutom gynnas de landsting som hade hög sjukfrånvaro när miljarden infördes.

Den andra delen av bidragit ger landsting ersättning om vissa villkor uppfylls. Ett gäller kvaliteten på läkarintygen och ett annat införande av elektroniskt överförbara intyg. Här anges vissa brytpunkter som måste uppnås för att ersättning överhuvudtaget ska utgå. De landsting som inser att de inte kan nå upp till dessa brytpunkter har inget ekonomiskt incitament för att öka andelen godkända läkarintyg eller andelen elektroniskt överförda läkarintyg. ISF föreslår därför att måluppfyllelsen ändras till ett proportionellt system eller ett system som bygger på stegvis uppfyllelse av villkoren.

ISF föreslår också att modellen för utbetalning av medel för fördjupade medicinska utredningar utreds. Ett annat förslag är att villkoret om hälso- och sjukvårdens ledningssystem och villkoret om handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess delas upp i två av varandra oberoende villkor.

– Det har skett jättemycket positivt sedan 2006 när det gäller sjukskrivningsprocessen. Däremot finns det problem med att bidraget är så detaljstyrt. Risken är att hälso- och sjukvården tappar kreativiteten i det egna utvecklingsarbetet, säger Anna Östbom, sektionschef på Avdelningen för vård och omsorg, SKL.

Hon ger som exempel införandet av sjukskrivningskoordinatorer som landstingen uppger som en viktig framgångsfaktor i arbetet. Detta var inget som togs upp i överenskommelsen utan något som vuxit fram på vårdcentralerna oberoende av den.

Sjukskrivningsmiljarden har gett ökat fokus på sjukskrivningsprocessen, visar rapporten. Många ser dock de specifika villkoren som ett hinder eftersom de inte tar hänsyn till landstingens olika förutsättningar. En kritik går ut på att tiden är för kort mellan undertecknandet av överenskommelsen och implementeringen av villkoren.

– Vi är högst medvetna om att detta är ett problem för landstingen och ska försöka ändra på det inför kommande överenskommelser, säger Anna Östbom.
Text: Gudrun Winfridsson

To