Svårigheterna med att lösa den statsfinansiella krisen
i Europa har lett till ökad osäkerhet om framtiden. I Sverige väntas
den ekonomiska utvecklingen bli något svagare framöver. Samtidigt är
inflationstrycket lågt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att
lämna reporäntan oförändrad på 2 procent och avvakta med ytterligare
höjningar till en bit in på nästa år.
Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi
Svårigheterna med att skapa en långsiktig lösning på de
statsfinansiella problemen i både USA och euroområdet har ökat
osäkerheten om framtiden. Det har lett till fallande börskurser, problem
i den europeiska banksektorn och ökad pessimism bland hushåll och
företag. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att komma
tillrätta med underskotten i de offentliga finanserna och oron på de
finansiella marknaderna. De finanspolitiska åtstramningarna kommer att
hämma den ekonomiska tillväxten i USA och euroområdet de kommande åren.
Den svagare utvecklingen i omvärlden kommer att dämpa tillväxten även
i Sverige. Hittills har dock Sverige framförallt påverkats i form av
ett minskat förtroende bland hushåll och företag. Hushållens förmögenhet
har dessutom minskat i och med att börserna fallit och utvecklingen på
bostadsmarknaden blivit mer dämpad. Det gör att hushållens konsumtion
ökar långsammare, vilket också bidrar till en svagare utveckling i
svensk ekonomi framöver. När osäkerheten minskar och förtroendet
återvänder väntas svensk ekonomi växa i mer normal takt och
resursutnyttjandet stiga.
Inflationen mätt med KPI är hög. Det beror främst på att räntorna för
bolån stigit. Det underliggande inflationstrycket är däremot lågt i
dagsläget. I takt med att resursutnyttjandet stiger, väntas
inflationstrycket öka.
Fortsatt låg ränta
För att stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och
resursutnyttjandet kring en normal nivå behöver räntan vara fortsatt
låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna räntan
oförändrad på 2 procent och avvakta med ytterligare höjningar till en
bit in på nästa år. Framöver, när resursutnyttjandet och
inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas.
Stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen
Prognoserna för ekonomin och penningpolitiken bygger som alltid på
den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan
leda till att dessa prognoser ändras. Osäkerheten om den ekonomiska
utvecklingen i omvärlden är stor. Å ena sidan kan de statsfinansiella
problemen i framförallt euroområdet fördjupas och leda till större
negativa effekter för svensk ekonomi. I ett sådant läge kan räntebanan
behöva bli lägre. Å andra sidan är det också möjligt att den finansiella
oron bedarrar snabbare än väntat och återhämtningen i euroområdet blir
mindre utdragen. Det skulle kunna motivera en högre räntebana i Sverige.
Det är också möjligt att inflationen i omvärlden blir fortsatt hög
framöver och driver upp svensk inflation, vilket också kan motivera en
högre räntebana.
Prognos för svensk inflation, BNP och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
|
2010 |
2011 |
2012 |
|
2014 |
|
KPI |
1,2 |
3,0 (3,0) |
1,9 (2,1) |
2,4 (2,6) |
2,6 |
| KPIF |
2,0 |
1,5 (1,5) |
1,3 (1,5) |
1,8 (2,0) |
2,0 |
|
BNP |
5,6 |
4,2 (4,5) |
1,5 (1,7) |
2,4 (2,4) |
2,5 |
| Reporänta, procent |
0,5 |
1,8 (1,8) |
2,2 (2,4) |
2,7 (2,9) |
3,3 |
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2011 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
|
2011 kv 2 |
2011 kv 3 |
2011 kv 4 |
2012 kv 4 |
2013 kv 4 |
2014 kv 4 |
|
Reporänta |
1,68 |
2,0 (2,0) |
2,0 (2,1) |
2,3 (2,6) |
2,9 (3,2) |
3,5 |
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2011 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson
reserverade sig mot beslutet att lämna reporäntan oförändrad och mot
reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten.
De förordade att räntan sänks till 1,75 procent. De förordade också
en lägre räntebana som ligger på 1,5 procent från och med första
kvartalet 2012 till och med första kvartalet 2013 och sedan stiger till
strax över 3 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av
deras bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor och
svenskt resursutnyttjande båda är för höga. Denna räntebana leder då
till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av
arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras
den 9 november 2011. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från
och med den 2 november. En presskonferens med riksbankschef Stefan
Ingves och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls
idag klockan 11 på Riksbanken. Observera att ingången är via
bankens personalentré, Malmskillnadsgatan 7 och att det kan ta något
längre tid än normalt att gå in på banken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats.
To