Artikel publicerad i SvD, Brännpunkt 30 november 2011

Mikael Damberg: Att komma till rätta med bristande likvärdighet i betygssättningen är ingen enkel fråga, men jag presenterar här fem förslag som skulle ge rättvisare betyg.

Om betyg inte sätts på ett likvärdigt och rättvist sätt förlorar de sitt värde. Betygen avgör om ungdomar kommer in på sin drömutbildning då betyg är det huvudsakliga urvalsinstrumentet till vidare studier. Betygen kan också påverka om man får ett eftertraktat jobb. Betygen är således oerhört viktiga för elevernas framtid och måste därför sättas på ett likvärdigt och rättvist sätt.

Under flera år har vi sett sjunkande kunskapsresultat, men samtidigt ett allt högre betygssnitt. Resultatet av detta är betygsinflation.
 
Betygsinflationen slår hårdast mot de elever som går i en skola som inte sätter glädjebetyg. Elever och deras föräldrar kan därför tvingas välja mellan en skola som ger stora kunskaper men inga glädjebetyg och en skola som ger mindre kunskaper men högre betyg. Det är ett val som ingen ska ställas inför. Men det är tyvärr ett val elever och deras föräldrar tvingas göra på dagens skolmarknad. Naiviteten hos de borgerliga partierna när marknadskrafter släppts in i de offentliga tjänsterna, inom såväl skola som äldreomsorg, har varit stor.

Den allra viktigaste åtgärden för att komma åt de negativa effekterna av dagens system är att grundligt utvärdera de senaste decenniernas stora skolreformer, bland annat det fria skolvalet, kommunaliseringen och införandet av fristående skolor, för att förstå konsekvenserna och kunna fatta rätt beslut inför framtiden. Riksdagen har beställt en utvärdering av de stora skolreformerna, men regeringen har trots att ett halvår passerat inte återkommit till riksdagen. Jag utgår från att regeringen nu planerar att agera innan, och inte efter, vi alla får ta del av fler skandaler inom välfärdens område.
 
Att komma till rätta med bristande likvärdighet i betygssättningen är ingen enkel fråga, men jag vill här presentera ytterligare fem förslag som skulle ge rättvisare betyg:

1. Ordentligt bedömningsstöd till de nya betygen.

Ett krav från Socialdemokraterna när vi med regeringen gjorde upp om det nya sexgradiga betygssystemet var att lärarna skulle få material om betygsbedömning att luta sig mot.
 
Men trots att de nya betygen sätts för första gången vid jul så finns inte kommentarsmaterial framtaget. I dag tvingas lärare lokalt försöka tolka det som Skolverket nationellt redan borde ha tagit fram. Regeringen måste ta ansvar för de reformer man genomför och kommentarsmaterialet måste omgående tas fram.
 
2. Nationella prov ska bedömas av lärare utan koppling till skolan.

I dag när skolor konkurrerar om elever på en ”skolmarknad” blir ett högt betygssnitt en viktig konkurrensfördel för skolorna. Det finns farliga incitament för skolledningar och lärare att sätta högre betyg på de nationella proven och högre betyg generellt än vad elevernas kunskaper motsvarar.
 
Detta måste motverkas och de nationella proven bör därför bedömas av lärare utan koppling till den aktuella skolan. Det bör inte ens finnas misstankar om att det pågår oegentligheter med de nationella proven på någon skola. Skolledning, lärare eller andra personer med koppling till den aktuella skolan bör därför inte heller vara närvarande när eleverna skriver de nationella proven.
 
3. Kvalitetssäkra de nationella proven.

Det främsta syftet med nationella prov är att stödja en likvärdig bedömning över landet. Men vissa nationella prov verkar ge för stort tolkningsutrymme i bedömningen och en översyn av de nationella provens utformning bör därför göras.
 
4. Stärkt tillsyn där skillnaden mellan provresultat och betyg är stor.

Den externa kontrollen av betygsättning bör stärkas genom ökad kontroll av betygen på de nationella proven och genom en systematisk kontroll där skillnaden mellan betygen på de nationella proven och betygen är stor. Det är bra att regeringen har tagit steg inom detta område.
 
Sanktioner mot de skolor som inte ger rättvisande betyg bör också övervägas.

5. Ge lärare tid att diskutera bedömningsfrågor.

En långsiktigt viktig fråga för att åstadkomma mer likvärdig och rättvis betygssättning är att alla lärare som arbetar med betygssättning av sina elever får möjlighet att samtala med andra lärare om hur man ska värdera och bedöma elevernas kunskaper. Jag är också övertygad om att vissa lärare borde ha en särskild uppgift och fördjupa och utveckla arbetet med bedömning och betygssättning. Detta ser jag som ett viktigt led i utvecklingen av fler karriärvägar för lärare i skolan där inte bara en forskarutbildning utan även specialisering inom bedömning och betygssättning, ämnesutveckling, handledning av lärarstudenter, mentorskap för nyutbildade lärare etcetera ska kunna leda till mer kvalificerade lärartjänster.

utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
 

TO