Så vill S ha försvaret – till slut
Socialdemokraterna har svängt ett varv om hur
försvaret ska vara funtat.
Året efter försvarsberedningen lämnade S sitt kongressbeslut att det
svenska försvaret ska bygga på "plikt att mönstra och grundläggande
värnplikt".
– Nu förhåller vi oss till den organisation som byggts upp och därför
lägger vi de förslag som vi har lagt, vilket är dels översyn av
soldatvillkoren, dels det nya med att de tidvis anställda ska ha sin
hemvist i hemvist, säger Peter Hultqvist, försvarspolitisk talesman för
S.
Peter Hultqvist är ordförande i riksdagens försvarsutskott och vill se en ordentlig utvärdering.
Han har tre krav för det nya försvaret som i stället för värnplikt
bygger på frivillighet med yrkessoldater och kontraktsanställda.
- Bättre villkor för soldaterna.
- Större lokal förankring för de som är försvarsanställda på kontrakt och periodvis ska tjänstgöra i försvaret.
- En översyn av hur det nya systemet fungerar.
Socialdemokraterna har inte längre med några besparingar på försvaret
i sitt budgetförslag, men Peter Hultqvist kan inte säga vad det kan
kosta att förbättra villkoren för soldaterna:
– Det gäller att först inse verkligheten. Nästa steg är hur vi gör
för att åtgärda den. Då får vi komma till prislappsfrågan och sen får
man ta ställning till det i kommande budget, säger Hultqvist.
Socialdemokraterna accepterar nu att värnplikten är
slopad. Den avskaffades av den borgerliga majoritetsregeringen på våren
2010. Det röstade Socialdemokraterna mot.
Om man backar bandet till det rödgröna samarbetet var deras linje
inför 2010 års val att de tre partierna ville, om de vann valet,
genomföra en "helt förutsättningslös översyn av det frivilliga
personalförsörjningssystemet efter ett år" med en öppning för att införa
plikttjänstgöring igen.
Det sågs som en eftergift för Vänsterpartiet, men speglade också en
del socialdemokraters oro för ett yrkesförsvar som de befarade skulle
minska försvarets folkliga förankring.
Debatten om den folkliga förankringen var också uppe
på Socialdemokraternas partikongress 2009. Flera motionärer ville ha
kvar värnplikten och partistyrelsen höll med. Kongressen beslutade att
"plikt att mönstra och grundläggande värnplikt" skulle utgöra basen i
personalförsörjningen även för det framtida försvaret.
Kongressbeslutet innebar att partiet "körde över" sin representant i 2008 års försvarsberedning, Håkan Juholt.
Försvarberedningen, en grupp parlamentariker som förbereder
försvarsbeslut, förordade då ett så kallat insatsförsvar och tyckte att
"ingen pliktpersonal ska finnas kvar i insatsorganisationen".
Håkan Juholts ställningstagande i beredningen väckte
protester i det egna partiet, bland annat från partiets
försvarspolitiker Anders Karlsson och Björn von Sydow och
partikongressen lade alltså fast en annan linje om att plikten skulle
fortsätta vara en del av försvarspolitiken.
Nu har riksdagsmajoriteten alltså avskaffat värnplikten.
Personalförsörjningen i försvaret ska bygga på frivillighet – precis som
Håkan Juholt ville i försvarsberedningen 2008.
To