Edvin Tallberg har som tidigare meddelats avlidit. Han kom från Älvdalen i Dalarna som skogsarbetare till Gubbo, på 50-talet och senare som metallarbetare till Dannemoraverkan som då tillhörde Fagerstakoncernen. Senare flyttade han till Sandvik i Gimo som ombudsman och samtidigt som han arbetade fackligt engagerade han sig politiskt för socialdemokraterna och innehade tidigt flera tunga uppdrag.

Han medverkade i den stora kommunsammanslagningen inför 1974 och var ordförande i sammanläggningsdelegerade. Många starka krafter drog åt olika håll, men under Edvins ledning enades så småningom alla parter om en ny kommun, Östhammars kommun som tog det kloka beslutet att varje tätort skulle få utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Edvin anförtroddes tidigt kommunala förtroendeuppdrag i Dannemora och Olands kommuner. Så småningom blev han kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun. Med skicklighet, stor politisk fingertoppskänsla, humor och värme ledde han kommunen under många år. Och med en avväpnande kommentar på sin oefterhärmliga dialekt löste han upp de svåraste knutar. Hans tid som kommunstyrelseordförande var en tid av stark utveckling. Som exempel kan nämnas att barnomsorgen och äldreomsorgen byggdes ut, nya bostäder kom till i hela kommunen, Östhammars nya sjukhus byggdes liksom vårdcentraler i Österbybruk och Gimo. Gymnasiet i Gimo kom äntligen till stånd, och stadshotellet i Östhammar byggdes.  Kärnkraftverket i Forsmark startade, SFR, slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall byggdes och verksamheten i hamnen i Hargshamn inleddes genom färjelinjen till Nystad. Edvin var starkt pådrivande i alla dessa frågor.

Den färgstarke Edvin var en av arkitekterna bakom ”Östhammarsandan” den atmosfär som präglade det goda samarbetet mellan de politiska partierna i Östhammars kommun. Vi som kom till politiken på 70- och 80-talet hade Edvin som en stor förebild. Han lät oss växa, lärde oss att politik är roligt och utvecklande och visade att man kan vara goda vänner privat även om man har skilda politiska uppfattningar. Som den envetna samhällsbyggare han var kunde han lyfta blicken över de dagsaktuella svårigheterna och i stället se möjligheterna att driva utvecklingen framåt. Edvin hade en stor portion social kompetens. Han blev omtyckt av partivänner, andra partiers företrädare och av tjänstemän. Han var prestigelös, kunde skratta åt sina egna tillkortakommanden, vi kunde skratta åt våra och ta lärdom.

Edvin var respekterad utanför kommunens gränser och innehade flera uppdrag på länsnivå där han också gjorde sig uppskattad och uträttade ett gediget arbete för länet och kommunen.

Han var den förste ordföranden i Östhammars arbetarekommun och hade också säte i partidistriktets styrelse många år. Han var hela tiden partiets ideologi trogen och trots sitt pragmatiska arbetssätt glömde han aldrig bort den ideologiska infallsvinkeln och han arbetade mycket i det partipolitiska vardagsarbetet.

Våra tankar går till Edvins nära och kära, tankar av sorg men också av tacksamhet över den tid vi hade förmånen att arbeta tillsammans i partiet och i kommunpolitiken.

För Östhammars arbetarekommun

Barbro Andersson Öhrn, ordförande 1986-2000

Örjan Mattsson, ordförande från 2000