Socialdemokraternas budget och verksamhetsplan 2008-2010.
Vårt budgetförslag grundar sig till stor del på den bedömning som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut juni 2006. Därefter har vi lagt till de planeringsförutsättningar som arbetats fram i budgetprocessen 2007. Följande grundförutsättningar har vi räknat med:
Vi har i vårt budgetarbete strävat efter att skapa förutsättning till den goda livskvalitet, både för våra kommuninnevånare och för den personal som skapar service och nyttigheter för oss. En viktig utgångspunkt för människors livskvalitet och samhällets framgång är känslan av trygghet. ”Trygga människor vågar”.
Sverige befinner sig visserligen i en högkonjunktur men medborgarnas önskemål om de kommunala verksamheterna gör att vi föreslår oförändrar skattesats, det vill säga 22.29. Vi väljer också att behålla denna nivå de kommande åren för att därmed få ett utrymme till nya satsningar, framför allt inom kultur och fritidssektorn, i avsikt att ytterligare höja möjligheten till den goda livskvaliten och attraktionskraften i Uddevalla.
Vårt förslag innebär ett avsteg från det finansiella målet om nettokostnads-andelen 97,5 % för 2008 och hamnar på 97,66 %. Vårt förslag för 2009 och 2010 baseras däremot på att klara målsättningen 97,5%, och är i sin helhet fördelad.
KOMMUNFULLMÄKTIGE och REVISORER
Vi föreslår utökning av ramen med 100 tkr för att möta ökade kostnader för förlorade arbetsförtjänster.
|
Budget 2007 är 6,6 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Kommunfullmäktige & Revisorer |
6,7 |
6,7 |
6,7 |
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunstyrelsen som personalansvarigt organ har en viktig roll för att leda personalutvecklingen och att ta ansvar för att vi har en bra arbetsmiljö inom samtliga kommunala verksamhetsgrenar.
Vi har i vår budget anvisat 2.000 tkr under 2008 och 2009 till en resurs som skall implementera den modell och certifiering som utvecklats av SKAF och benämns som ”Mönsterarbetsplatser”. Gjorda erfarenheter visar att verksamheter som arbetar efter detta system är effektivare men har också lägre sjukfrånvaro. Resursen skall även förbättra kommunens hantering av personalpooler och kompetensnivån när det gäller schemaläggning i syfte att minska andelen deltidstjänster i organisationen. Givetvis skall man inte överta det ansvar som finns i respektive linjeorganisation, utan istället initiera projekt, processer och kompetenstillförsel.
Vi föreslår utökning med 1,500 tkr för ökade kostnader för inrättandet av en kommundirektörstjänst samt en utökning av kostnaderna för kollektivtrafiken med 1,400 tkr. Räddningstjänstens ram utökas med 400 tkr för ökade hyreskostnader övningsområde Sörvik.
|
Budget 2007 är 138,5 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Kommunstyrelsen |
145,3 |
145,3 |
145,2 |
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Alla elever ska kunna lämna grundskolan med godkända betyg. Skolan ska vara tydlig med kraven och förväntningarna och ge det stöd och den hjälp som man som elev behöver för att nå målen. Det ska vara en självklarhet att möta eleverna på den utvecklings- och kunskapsnivå de faktiskt befinner sig. Varje barn som lämnar skolan ska göra det med fullgoda kunskaper och tro på sin egen förmåga och lust att lära mer. Redan i första klass vill vi att alla ska få en individuell utvecklingsplan, som ska utvärderas och följas upp tillsammans med lärare och föräldrar. För att förbättra den nationella likvärdigheten och möjligheten till uppföljning vill vi förtydliga kursmålen och utveckla den individuella utvecklingsplanen ytterligare. Ingen elev ska lämnas utanför i kunskapssamhället.
Alla skolor ska vara bra skolor.
Vi vill göra särskilda satsningar för att lyfta de skolor som idag har de sämsta resultaten. Dels med det resursfördelningssystem som infördes under föregående mandatperioden, dels med ett gemensamt projektarbete där grundskolan och gymnasieskolan samarbetar för att minska andelen elever på IV-programmet.
Fler studenter på högskolan.
Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vid högskolan. Målet är att hälften av alla ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Vi vill se en utveckling där fler tar ut sin examen, och snabbare slutför sin utbildning. Om detta skall vara möjligt måste både grundskolan och gymnasieskolan lyckas bättre med sina resultat och skapa en större nyfikenhet och lust för att lära. Arbetet för att bryta den sociala snedrekryteringen kräver fortsatta insatser med tyngdpunkt mot de skolor där få går vidare till en högre utbildning. Här kommer HCB ha det avgörande uppdraget med vägledning och att skapa närhet till ett stort utbildningsutbud.
Erkänn kunskapen.
För att fånga upp kunskaper och erfarenheter som människor har skaffat sig i arbetslivet eller utanför Sverige krävs en effektiv validering. Nationella riktlinjer för validering kommer att presenteras under planperioden. Vuxenutbildningen och HCB har här ett viktigt uppdrag att utforma det utbud som Uddevalla behöver för att ge individer god service. Den servicen är vidare en strategisk del i företagens kompetensbehov.
Föräldrastödsgrupper- en stödjande modell för att skapa delaktighet mellan elever, föräldrar och skola.
Skolans uppgift är så väl som att undervisa, som att uppfostra eleverna. En tydlig samverkan med elever och föräldrar är viktig för att skapa goda förutsättningar för att ta till sig erbjuden utbildning för våra elever. Skolan med sina kunskaper om barns behov, är en aktör, som kan ge stöd för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll då det gäller uppfostran.
Försiktiga beräkningar visar att en kommunal satsning på föräldragrupper är en investering som redan efter fyra år leder till kommunala besparingar www.shi.se. Att fler upplever sig som curlingföräldrar, samtidigt som fler barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa - det är alarmerande. Idag finns insatser till familjer med speciella behov. Vi vill se föräldrastöd som ges generellt till alla föräldrar och till en kostnad som inte exkluderar någon.
Förskolan
Förskolan ska vara en plats där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Inga barn ska utestängas därför att det är för dyrt eller för att de har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon. Vi har därför infört maxtaxan och sett till att alla barn getts rätt att gå i förskolan. Förskolan är den välfärdsverksamhet som flest är nöjda med. Trots att många föräldrar tycker att förskolan är bra och att personalen gör ett fantastiskt arbete oroas en del över stora barngrupper. Ökad personaltäthet ger högre kvalitet och förutsättningar för minskade barngrupper. Vi socialdemokrater vill att personal ska ha tid att se till varje barn och dess unika behov. Kvalitetsredovisningar ska införas och föräldrarnas inflytande öka. Förskolan behöver också specialister – som dietister, genuspedagoger och modersmålsstödjare. Många föräldrar arbetar på obekväma arbetstider. Ett modernt samhälle ska vid behov erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Vuxenutbildning
En framgångsfaktor i utvecklandet av det moderna svenska samhället är tillgången till världens kanske främsta vuxenutbildning, den har givit många människor en möjlighet att som vuxna kunna utvecklas både som människor, medborgare och yrkesutövande.
Vi värnar om att alla skall ges en möjlighet att i Uddevalla kunna läsa in ett komplett gymnasiebetyg som vuxen eller att som vuxen kunna komplettera upp tidigare studier på ungdomsgymnasiet för att motsvara högskolans allmänna och speciella behörighetskrav.
Vi vill förbättra kvaliteten på svenskundervisningen för invandrare, SFI, och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Språkundervisningen ska starta omedelbart och kunna ske parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens.
Vi föreslår en särskild ramutökning för kvalitetssäkring av förskolan och för att klara vuxenutbildningen.
|
Budget 2007 är 871,4 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Barn- och Utbildningsnämnden |
894,8 |
894,8 |
894,7 |
SOCIALNÄMNDEN
Socialtjänsten behöver en årlig uppräkning enbart för att kunna erbjuda samma verksamhetsnivå som tidigare på grund av den demografiska utvecklingen. Om kommunbidraget inte ökar i samma takt innebär det ett indirekt sparkrav som endast kan mötas med effektivisering eller minskning av verksamhet.
Ett sätt vi anser angeläget är att fortsätta vår strävan att engagera personalen mer och ett exempel är tidigare nämnda ”mönsterarbetsplatser”. Ett liknande arbete pågår sedan några år på Trubadurens äldreboende. Vi vill utveckla detta inom socialnämndens verksamhet så väl som i kommunens övriga verksamheter, men med den av SKAF utformade certifieringen. Vi vill också tillmötesgå en flerårig önskan om arbetskläder. Det är också högst angeläget att resurser ges för utökning av särskilda boenden.
Vi föreslår ramutökning med 8,540 tkr samt ett riktat anslag i enlighet med vår strävan at stärka arbetsmiljön och jämställdheten om 1.150 tkr för arbetskläder till personal inom vården.
|
Budget 2007 är 860,8 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Socialnämnden |
870,5 |
878,6 |
878,5 |
TEKNISKA NÄMNDEN
Tekniska nämnden skall medverka till positiva upplevelser av stads- och naturmiljön i kommunen och därigenom medverka till en god livskvalitet. Detta kan vi uppfylla genom en verksamhet som
- de boende i Uddevalla och de som brukar våra tjänster är nöjda med
- våra medarbetare trivs med och känna sig delaktiga i
- har ett arbetssätt som kännetecknas av helhetssyn och effektivitet
- har en ekonomi långsiktigt stark och med hög resurseffektivitet
Trivsel och delaktighet är viktiga faktorer för att kunna rekrytera personal. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med satsningar på friskvårdsaktiviteter för personalen.
För att skapa ett utvecklande klimat är det viktigt att personalen upplever en grundtrygghet i sin arbetssituation.
Kraven på konkurrenskraftiga verksamheter är viktig och rättmätig. Tekniska kontoret skall tillhandahålla service och tjänster med kvalitet och taxor som står sig väl i en jämförelse med andra kommuner och privata utförare. Det är därför viktigt att kvalitetssäkra arbetet och kontinuerligt jämföra med andra aktörer.
I linje med vad personalen på Renhållningsavdelningen vill vi därför ge personal möjlighet att driva verksamheter på intraprenad med eget ekonomiskt och kvalitetsansvar. Detta ger delaktighet och möjlighet för personalen att utveckla verksamheterna inom ramen för den kommunala driften.
Den internhyrespolicy som antagits av kommunfullmäktige är ett viktigt led i att skapa utrymme för underhåll av fastigheterna på ett långsiktigt hållbart sätt.
Budgetanslaget innebär att nämnden måste skapa ytterligare effektiviseringar och kan komma at försvåra resurserna till barmarksunderhåll.
Vår uppfattning är att om kommunens ekonomi under verksamhetsåret tyder på ett bättre resultat än budgeterat skall nämnden på samma sätt som 2006 kunna ianspråkta medel ur det egna kapitalet för utökad asfaltering.
|
Budget 2007 är 66,1 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Tekniska nämnden |
66,1 |
66,1 |
66,1 |
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Nämnden har med ett oförändrat kommunbidrag en ansträngd situation men vi menar att det är svårt att för verksamheten anvisa ytterligare medel. Dock är det inte rimligt att man kan klara den lagstadgade kordinatutsättningen för fastigheten med ordinarie ram. Varför vi för verksamhetsåret anvisar ytterligare 400 tkr till en tillfällig resursförstärkning.
|
Budget 2007 är 17,4 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Miljö och Stadsbyggnadsnämnden |
17,8 |
17,4 |
17,4 |
KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN
Nämndens verksamhet har en viktig roll vad gäller både möjligheten att skapa livskvalitet för kommuninnevånarna och att utveckla Uddevallas attraktionskraft. Därför markerar vi här en rad långsiktiga satsningar i vår budget.
Badanläggningarna säkras genom ytterligare 800 tkr i ramen, och utrednings/projekterings medel i investeringsbudgeten. 2010 förstärks ramen ytterligare för att möta den ökade kostnad som nyinvesteringen ger.
Ett utökat kommunbidrag med 0.4 mkr från år 2008 för att Kulturskolan även skall kunna erbjuda ämnet bild, och därmed bli komplett i sitt utbud.
Lilla kulturhuset återfår sin kostnadsram upp till 900 tkr.
Kostnaden för en ny idrottshall finns i budgeten med del effekt 2009 och full kostnadseffekt om 2,4 Mkr 2010.
Projekteringsmedel för Kulturhuset på Kampenhof inryms i investeringsbudgeten och ökat anslag för att möta en öppnad anläggning finns i 2010 års ramanslag.
|
Budget 2007 är 99,5 Mkr |
|
|
Förslag för |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Kultur och Fritidsnämnden |
101,2 |
104,0 |
110,3 |
Vårt budgetförslag i jämförelse med den borgerliga majoritetens
bilagor
”Konkurrera med kunskap” budgetunderlag från S&V gruppen i BUN
BILAGA 1.
KONKURRERA MED KUNSKAP
Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet hela livet. Men för att utvecklas behöver vi stimulans – utbildning, bildning, kulturella upplevelser, utmaningar, forum för debatt, inflytande och möjligheter att ta ansvar. Kunskap och bildning är en väg till personlig frigörelse, men idag är det kanske tydligare än någonsin också en konkurrensfördel för nationen. Kunskapen växer när den delas av fler. Konkurrensen om både jobb och konsumenter är global. Ny kunskap, ny forskning och ny teknik växer fram i hög takt. Svenska företag tävlar med företag från de nya industriländerna med mycket låga lönekostnader. Trots detta klarar Sverige konkurrensen bra. Sedan 1994 har de långsiktiga utländska investeringarna i Sverige fyrdubblats som andel av BNP. Svensk export har vuxit lavinartat. Satsningarna på utbildning på alla nivåer har ökat – och Sverige tillhör de länder som satsar mest i världen på utbildning, utveckling och forskning som andel av vår ekonomi. Vi tar i internationell jämförelse en stor andel patent på svenska innovationer.
Ska Sverige fortsatt vara en ledande kunskapsnation måste vi fortsätta satsa på både bredd och spets – från förskolan till forskarsamhället, men också på yrkesutbildningen, folkbildningen och personalens kompetensutveckling. Inget kan vara viktigare än det livslånga lärandet i en tid då så mycket är beroende av vår förmåga att ständigt tillgodogöra oss nya kunskaper. Sverige måste också bli bättre på att ta vara på den kunskap som växer fram genom forskning i hela Sverige. Så kan vi lära nytt och utvecklas med nya kunskaper. Så kan svenska företag hävda sig i den internationella konkurrensen. Så kan Sverige utvecklas med fler jobb och högre tillväxt i dagens kunskaps- och tjänstesamhälle. I takt med att den globala utvecklingen fortskrider, ökar varje lands behov av starka storstadsregioner som fokuserar på den internationella konkurrenskraften. Varje region i EU och världen satsar allt mer målmedvetet för att stärka sina förutsättningar. För att hålla samman Sverige krävs ekonomisk tillväxt. Då måste alla regioner – från landsbygd till storstad – stärkas och ges möjligheter att dra nytta av just sina tillgångar. Först då kan hela Sverige växa.
Kunskap åt alla
Morgondagens forskarstuderande och byggnadsarbetare, småföretagare och sjuksköterskor, lärare och butiksanställda går idag i förskolan. Med lek och nyfikenhet, med många kamrater och lärare som erbjuder både kunskap och trygghet tas de första stegen in i det livslånga lärandet. Från förskolan ska barnen gå vidare med en tro på sin egen förmåga och med lust att lära. Det är viktigt för både pojkar och flickor att vi lyckas rekrytera män till yrken inom barnomsorgen. Med maxtaxan har avgiften till förskolan sjunkit drastiskt och nästan alla barn deltar i förskolans verksamhet, även barn till arbetslösa och föräldralediga. På sikt vill vi att förskolan ska vara avgiftsfri. Förskolan är den verksamhet i samhället som brukarna – i detta fall barnens föräldrar – är mest nöjda med. Barngrupperna kan minska när fler barnskötare och förskollärare nu kommer på plats. Vårt vallöfte om att anställa 6 000 fler i förskolan är snart uppfyllt. Men kvalitetsarbetet måste fortsätta. Förskolan behöver också specialister – som dietister, genuspedagoger och modersmålsstödjare. Många föräldrar arbetar på obekväma arbetstider. Ett modernt samhälle ska vid behov erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Efter en stor satsning på fler lärare och andra specialister ser vi nu tydliga resultat. Både i grund- och gymnasieskolan har lärartätheten ökat, minst 15 000 fler lärare och andra specialister anställts, vilket motsvarar en ökning av personaltätheten med tio procent. Fortfarande går många barn och ungdomar igenom grundskolan och gymnasiet utan att klara kärnämnena. Kunskaperna i matematik och läsutveckling måste bli bättre. Vi vill göra särskilda insatser för att förbättra matematikundervisningen i hela utbildningssystemet och satsa mer på läsning, särskilt i de tidiga åldrarna. Vi får aldrig acceptera att någon elev går igenom skolan utan att ha fått möjlighet att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Kunskapssamhället ska vara för alla, inte bara några.
Även om Sverige fortfarande har världens mest jämlika skolsystem finns tendenser att segregationen växer. Vi vill se en sammanhållen skola som är en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och kulturer. Alla barn är inte lika och alla skolor har inte samma villkor. Men för oss socialdemokrater är det självklart att alla barn har rätt att gå i en bra skola. Därför måste resurserna till skolan fördelas efter behov, inte bara efter elevantal. Skolan ska vara avgiftsfri och möjligheten att ta ut avgifter för skolmåltider i gymnasiet ska avskaffas. Bara så kan vi förverkliga en jämlik skola, en skola för alla.
Målet är tydligt: Alla skolor ska vara bra skolor. Pedagogisk utveckling och mångfald ska uppmuntras i alla skolor. Barn är olika – och det finns många sätt att lära. Fristående skolor kan fungera som ett komplement till den kommunala skolan, men etableringar av nya fristående skolor får inte leda till sämre undervisning och pedagogiska möjligheter för barnen i den kommunala skolan. När fristående skola skall etableras i kommunen har både den och den kommunala skolorganisationen ett stort ansvar för samverkan.
Visionen om en skola för alla.
Alla elever ska kunna lämna grundskolan med godkända betyg. Skolan ska vara tydlig med kraven och förväntningarna och ge det stöd och den hjälp som man som elev behöver för att nå målen. Det ska vara en självklarhet att möta eleverna på den utvecklings- och kunskapsnivå de faktiskt befinner sig. Varje barn som lämnar skolan ska göra det med fullgoda kunskaper och tro på sin egen förmåga och lust att lära mer. Redan i första klass vill vi att alla ska få en individuell utvecklingsplan, som ska utvärderas och följas upp tillsammans med lärare och föräldrar. För att förbättra den nationella likvärdigheten och möjligheten till uppföljning vill vi förtydliga kursmålen och utveckla den individuella utvecklingsplanen ytterligare. Ingen elev ska lämnas utanför i kunskapssamhället.
Trygghet och studiero.
Lugn och ro och respekt för varandra krävs när alla elever ska lära. Grunden för en god lärandemiljö är att eleverna har lust till lärande och inflytande över sin vardag. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande för framgång. Varje skola ska ha kompetent och behörig personal, som har tydligt ansvar och klara befogenheter. Lärarna måste ha goda förutsättningar att lära ut och leda eleverna i arbetet med att inhämta kunskaper. Vi vill stärka kompetensutvecklingen, utveckla arbetsplatserna och se fler behöriga lärare. Mobbning och andra kränkningar måste upphöra och könssegregering motverkas. Diskriminering i skolan ska precis som i arbetslivet förbjudas. Vi vill att alla skolor ska ha ordningsregler, som arbetas fram tillsammans av personalen, eleverna och föräldrarna.
Alla skolor ska vara bra skolor.
Vi vill göra särskilda satsningar för att lyfta de skolor som idag har de sämsta resultaten. Dels med det resursfördelningssystem som infördes under föregående mandatperioden, dels med ett gemensamt projektarbete där grundskolan och gymnasieskolan samarbetar för att minska andelen elever på IV-programmet.
En modern yrkesutbildning – som bryter mot förlegade könsroller.
Vi vill skapa en modern gymnasial lärlingsutbildning där en större del av utbildningen genomförs i arbetslivet. Unga tjejer och killar ska uppmuntras att studera tillsammans, exempelvis genom nya utbildningsinriktningar. Vi vill att yrkesutbildningen bättre ska svara mot arbetslivets behov – både när det gäller innehåll och dimensionering.
Ett livslångt lärande
Varje dag sker forskningsgenombrott i vårt land. Det kan vara stora upptäckter som i ett slag revolutionerar vetenskapen. Men för det mesta är det små steg som tillsammans plötsligt resulterar i en praktiskt användbar kunskap som ett läkemedel, alternativa bränslen, effektivare datorer, smartare produktionssätt eller djupare kunskap om samhället, historien eller ekonomin.
Mycket hör vi aldrig talas om, ändå påverkar många av dessa upptäckter våra liv. Forskning ligger till grund för stora delar av vårt näringsliv, resultat av forskning ger oss längre liv, större möjligheter att förverkliga våra livs drömmar och en enklare tillvaro. Tillgång till bildning och kunskap är viktig för den enskilde, och avgörande för vårt lands utveckling. Med en kunnig befolkning står vi också som nation starkare i konkurrensen. Allt fler jobb kräver idag en högskoleexamen. Allt färre jobb finns för dem som inte fått del av någon utbildning utöver grundskolan. Utmaningen för ett kunskapssamhälle som Sverige ligger i att både bredda kunskapen så att fler får del av den och att samtidigt göra strategiska val för att kunna ligga i utvecklingens spets på viktiga forskningsområden. Under de senaste tio åren har vi socialdemokrater genomfört betydande investeringar i kunskap – och det har gett stora resultat. Mer än en miljon vuxna har läst upp sin kompetens genom Kunskapslyftet. 100 000 nya platser har skapats på högskolan sedan 1994, och den sociala snedrekryteringen till högskolan har minskat kraftigt. Idag är svenskar med utländsk bakgrund lika representerade på högskolan som i samhället i övrigt, och andelen studenter från arbetarhem har näst intill fördubblats. Vi vill utveckla den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) som en attraktiv eftergymnasial utbildning. Kvinnor och män ska ha lika goda möjligheter till vidareutbildning. Folkhögskolor och studieförbund når grupper som kanske annars aldrig skulle ha studerat. Folkbildningen kan vara bryggan vidare, det första viktiga steget mot en högskoleutbildning. Kulturverksamhet, föreläsningsserier, öppna seminarier och diskussioner, korta kurser och distansutbildning spelar också en viktig roll för det demokratiska samtalet och spridningen av insikter och kunskap.
Fler studenter på högskolan.
Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vid högskolan. Målet är att hälften av alla ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Vi vill se en utveckling där fler tar ut sin examen, och snabbare slutför sin utbildning. Om detta skall vara möjligt måste både grundskolan och gymnasieskolan lyckas bättre med sina resultat och skapa en större nyfikenhet och lust för att lära. Arbetet för att bryta den sociala snedrekryteringen kräver fortsatta insatser med tyngdpunkt mot de skolor där få går vidare till en högre utbildning. Här kommer HCB ha det avgörande uppdraget med vägledning och att skapa närhet till ett stort utbildningsutbud.
Idag studerar klart fler kvinnor än män på högskolan och på forskarutbildningen börjar lika många kvinnor och män. På många utbildningar är könsfördelningen ojämn. Vi behöver fler manliga studenter och fler kvinnor på ledande ställning i högskolan. All utbildning – från förskola till högskola – ska genomsyras av ett genusperspektiv.
Lära genom hela livet.
Utbildningsklyftor måste motverkas. Därför ska satsningarna på ett livslångt lärande fortsätta med en väl utbyggd vägledning, ett brett utbud av utbildningar och ett fördelaktigt och flexibelt studiestöd. Vi socialdemokrater vill fortsätta satsa på vuxenutbildning och folkbildning. Högskolan måste stå öppen för alla - oavsett bostadsort, ålder eller bakgrund. Vi vill öka möjligheterna att återkommande utbilda sig även som yrkesverksam, vid sidan av sitt ordinarie arbete. Den individuella kompetensutvecklingen ska utvecklas. Så kan allas inflytande över sin egen utveckling öka samtidigt som kunskapsnivån i hela Sverige stärks. Ansvaret för detta vilar gemensamt på samhället, arbetsgivarna, de fackliga organisationerna och individen.
Det livslånga lärandet ska också möta våra behov av allt ifrån grundläggande till kompletterande utbildning. Flexibla lösningar krävs, distansutbildning och lokala lärcentra är viktiga verktyg.
Erkänn kunskapen.
För att fånga upp kunskaper och erfarenheter som människor har skaffat sig i arbetslivet eller utanför Sverige krävs en effektiv validering. Nationella riktlinjer för validering kommer att presenteras under planperioden. Vuxenutbildningen och HCB har här ett viktigt uppdrag att utforma det utbud som Uddevalla behöver för att ge individer god service. Den servicen är vidare en strategisk del i företagens kompetensbehov.
Förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter.
Det är nu mer än 15 år sedan Sverige skrev på Barnkonventionen men fortfarande är det inte ett levande dokument. Vi vill att Barnkonventionen ska genomsyra skolan, barnchecklistan skall användas vid alla beslut i hela organisationen.
Föräldrastödsgrupper- en stödjande modell för att skapa delaktighet mellan elever, föräldrar och skola.
Skolans uppgift är så väl som att undervisa, som att uppfostra eleverna. En tydlig samverkan med elever och föräldrar är viktig för att skapa goda förutsättningar för att ta till sig erbjuden utbildning för våra elever. Skolan med sina kunskaper om barns behov, är en aktör, som kan ge stöd för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll då det gäller uppfostran.
Att vara förälder är inte alltid enkelt, barn i olika åldrar, barn kan vara tuffa att leva med. Under småbarnstiden finns ofta en kontakt med BVC och föräldragrupper, men då barnen börjar inom barnomsorgen/skolan, och arbetslivet tar vid efter föräldraledigheten splittras oftast de tidigare grupperna. Det medför att många kan uppleva ett minskat stöd frånsamhället.
En naturlig grupp att hämta stöd i är föräldrar som har barn i samma skola. Att tillsammans kunna stödja varandra i vardagens vedermödor för att orka ge både kärlek och tydliga uppfostringsramar till våra barn, kan föräldrastöd vara en modell väl värd att pröva. "I en rapport till regeringen föreslår Statens folkhälsoinstitut en bred spridning av nya metoder för föräldrastöd, där föräldrar praktiskt får öva samspel med barn. Åtgärden minskar risken för att barn ska utveckla olika psykiska problem. Föräldrastöd innebär en kommunal besparing redan efter några år, eftersom tidigt föräldrastöd minskar behovet av senare, ofta kostsamma åtgärder”. Insatserna under förskoletiden är däremot nya. Kostnaderna per familj kan skattas till 1.600 kr. Försiktiga beräkningar visar att en kommunal satsning på föräldragrupper är en investering som redan efter fyra år leder till kommunala besparingar www.shi.se. Att fler upplever sig som curling föräldrar, samtidigt som fler barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa - det är alarmerande. Idag finns insatser till familjer med speciella behov. Vi vill se föräldrastöd som ges generellt till alla föräldrar och till en kostnad som inte exkluderar någon.
Prioriterat mål
· Erbjuda generell föräldrastödsutbildning för samtliga förskoleföräldrar
· Att tillsammans med övriga förvaltningar erbjuda generellt föräldrastöd till alla föräldrar
Förskolan
Förskolan ska vara en plats där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Inga barn ska utestängas därför att det är för dyrt eller för att de har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon. Vi har därför infört maxtaxan och sett till att alla barn getts rätt att gå i förskolan. Förskolan är den välfärdsverksamhet som flest är nöjda med. Trots att många föräldrar tycker att förskolan är bra och att personalen gör ett fantastiskt arbete oroas en del över stora barngrupper. Ökad personaltäthet ger högre kvalitet och förutsättningar för minskade barngrupper. Vi socialdemokrater vill att personal ska ha tid att se till varje barn och dess unika behov. Kvalitetsredovisningar ska införas och föräldrarnas inflytande öka. Förskolan behöver också specialister – som dietister, genuspedagoger och modersmålsstödjare. Många föräldrar arbetar på obekväma arbetstider. Ett modernt samhälle ska vid behov erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Prioriterat mål
· fler förskolor ska ha öppet på kvällar, nätter och helger
· max 17 barn per barngrupp
Grundskolan
På grundskolan beräknas antalet grundskoleelever minska med cirka 200 elever under planperioden. I de siffrorna har man tagit hänsyn till den planerade inflyttningen. Våren 2006 inledde Barn- och utbildningsnämnden enhälligt en process som kom att kallas för ”lokaldialog”. I det arbetet deltog föräldrar, elever och personal kom med förslag om hur lokalerna på bästa sätt skulle kunna förändras. Under sommaren 2006 sammanställdes allt material och vissa delar bearbetades om ytterligare, både byggnadstekniskt och ekonomiskt. Lokalöversynsarbete föll efter valet och idag står vi både med alltför mycket skollokaler och även med dåliga skollokaler.
Allt för många elever lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. I ett gemensamt arbete med gymnasieskolan ska grundskolan öka andelen elever med fullständiga betyg och minska andelen elever till Individuella programmet på gymnasieskolan.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra det grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. För att lyckas lyfta in vardagsdemokratin i skolan måste vi lyckas skapa ett reellt inflytande. 10 procent av rektorns budget ska vara föremål för elevernas demokratiska process.
Prioriterade mål:
- Anpassa skollokaler efter elevantal och pedagogik.
- Tillsammans med gymnasiet öka andelen grundskoleelever med fullständiga betyg och minska andelen elever till Individuella programmet på gymnasieskolan. För det arbetet avsätter vi extra resurser.
- Minst 10 procent av rektorns budget ska ges möjlighet för eleverna att påverka.
Särskolan (grund och gymnasiesärskola)
Uddevalla har av tradition haft en bra särskolan. Närliggande kommuner har ofta valt att placera elever i Uddevalla. Ökande antal grundsärskoleelever integreras både enskilt och i grupp på våra grundskolor. Detta kräver både utbildning/fortbildning för grundskolans personal och det behövs även ibland ombyggnader för att det skall fungera. Lokalmässigt är särskoleeleverna trångbodda. Det händer inte sällan att särskolans elever även är utåtagerande vilket påverkar lokalfrågan då mycket små grupper krävs.
Inom särskolan märks ett ökat behov av mer insatser på fritiden än vad som erbjuds idag. Bland annat har särskolans elever och deras personliga assistenter ingenstans att träffas på helger och lov. De efterfrågar då möjligheter att få använda särskolans lokaler.
Prioriterade mål:
- Elever i särskola ska ges möjlighet att vara med i idrottsprofilen på grundskolan och i Uddevalla Elit idrottsgymnasium
- Ökad tillgång till särskolans lokaler på helger och lov
Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorg är en mycket uppskattad verksamhet. Efter påbörjat samarbete med Kultur och fritid har intresset för verksamheten ökat. Att få möjlighet till läxhjälp och utvecklande fritidsaktiviteter är viktigt för de barn som får minst stöd hemma. Personaltätheten på fritids
har minskats och barngrupperna är idag för stora. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids bland annat genom att anställa mer personal, med olika kompetenser.
Prioriterade mål:
- Öka personaltäthet på fritids
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan är en frivillig skolform som de allra flesta elever väljer att gå i. Vi kan se trender i elevens val som i högre utsträckning riktar sig till yrkesförberedande program. Under de närmaste åren kommer gymnasiet expandera. Efter år 2010 beräknas dock elevströmningarna minska. Idag vet vi att det finns flera olika fristående gymnasieskolor som är beredda att starta skola i Uddevalla. Det är högst troligt att elevernas möjlighet att söka mer fritt i Sverige införs hösten 2008. Samma år kommer troligtvis kravet att erbjuda elever gymnasial lärlingsutbildning. Det innebär att vi måste ha en organisation på gymnasieskolan som är beredd att förändra verksamheten och organisationen utifrån de förändringar som kommer.
Under föregående mandatperiod startade vi ett försök med lärlingsutbildning (GLU) Det är viktigt att det arbetet får möjlighet att utvecklas.
Arbetet med begreppet College måste utvecklas inom fler områden är teknik. Vi vill under planperioden se collegesamarbeten inom vård, handel och bygg.
Allt för många elever lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. I ett gemensamt arbete med grundskolan ska gymnasieskolan öka andelen elever med fullständiga betyg och minska andelen elever till Individuella programmet på gymnasieskolan.
Under förra mandatperioden byggde vi upp Uddevalla Elit Idrottsgymnasium. Det är ett unikt projekt med fem prioriterade idrotter och eleverna kan söka i stort sett hela utbudet på gymnasieskolans nationella program. För att denna verksamhet skall kunna utvecklas krävs goda träningsmöjligheter året runt, här har framförallt varit ett problem för friidrott och fotboll
Kunskapsprojekt
För att grundskolan skall förbättra sin förmåga att uppnå kunskapsmålen vill vi tillskjuta medel i ett gemensamt uppdrag för grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget är att minska andelen elever på individuella programmet. För varje elev från ett givet utgångsläge som kan söka direkt till ett nationellt program tillskjuts grundskolan pengar motsvarande en platskostnad på IV-programmet. För att gymnasieskolan skall ha ett gott incitament att vara aktiva i samarbete får de motsvarande summa. Om inte hela budgeten för projektet förbrukas tillfaller resterande förvaltningens budget till insatser för barn i behov av särskilt stöd.
På detta sätt så stärker vi båda skolformernas ekonomi och samarbete.
Prioriterade mål:
- Tillsammans med grundskolan öka andelen grundskoleelever med fullständiga betyg och minska andelen elever till Individuella programmet på gymnasieskolan. För det arbetet avsätter vi extra resurser.
- Utveckla den gymnasiala lärlingsutbildningen. (GLU)
- Säkra Uddevalla Elit Idrottsgymnasiets utveckling.
- Utveckla Teknikcollege till fler branscher, vård, handel och bygg.
Vuxenutbildning
En framgångsfaktor i utvecklandet av det moderna svenska samhället är tillgången till världens kanske främsta vuxenutbildning, den har givit många människor en möjlighet att som vuxna kunna utvecklas både som människor, medborgare och yrkesutövande. I ett samhälle med stor rörlighet och skiftande uppväxtvillkor, är det viktigt att alla har en andra chans i skolan. I det moderna kunskapssamhället utgör lärandet ett förhållningssätt till samhället, och kommunala vuxenutbildningen utgör det naturliga redskapet för invånarna att kunna delta i denna process.
Vi värnar om att alla skall ges en möjlighet att i Uddevalla kunna läsa in ett komplett gymnasiebetyg som vuxen eller att som vuxen kunna komplettera upp tidigare studier på ungdomsgymnasiet för att motsvara högskolans allmänna och speciella behörighetskrav. Det är vidare av stor betydelse att ge skolan resurser att kunna individuellt anpassa studieformerna efter invånarnas skiftande arbetssituationer och livsvillkor. Alla har vi olika förutsättningar för att lära oss ett nytt språk. Den som redan talar fyra språk har lätt att lära sig ett femte, medan den som inte fick lära sig att läsa och skriva som barn har svårt att ta till sig ett nytt språk som vuxen. Undervisningen i svenska för invandrare måste vara ett av våra främsta verktyg för integration. Vi vill förbättra kvaliteten på svenskundervisningen för invandrare, SFI, och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Språkundervisningen ska starta omedelbart och kunna ske parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens.
Prioriterade mål
• Genom ett utökat kommunalt bidrag på 3 miljoner kompensera det
minskade statsbidraget.
Infrastruktur för vuxnas lärande – högre utbildningar
Andelen gymnasister som efter studentexamen söker sig till universitet och högskolor är i växande och gynnas av den kraftiga tillväxten av högskoleplatser som den socialdemokratiska regeringen skapat under den förra mandatperioden.
Dock är andelen högskole-/universitetsutbildade människor i Uddevalla är lägre än riksgenomsnittet. Ännu sämre är det i vår näromgivning. Detta är en omständighet som inte gynnar samhällsutvecklingen. När dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 2004 beslutade att lägga ner verksamheten i Uddevalla tog vi initiativet till att etablera ett lärcenter, Högskolecentrum Bohuslän i Uddevalla (HCB). Detta är under uppbyggnad med syftet att i kommunen
- stärka kunskaps- och utbildningsnivån
- främja tillväxten i regionen
Vi anser att detta arbete skall fortsätta och att resurser och förutsättningar skall utvecklas för att främja en samlad infrastruktur för vuxnas lärande där vuxenutbildningen och HCB samorganiseras och ett kraftfullt center byggs upp i gemensamma lokaler på Sinclair.
Prioriterade mål
• Skapa en ny och kraftfullare infrastruktur för vuxnas lärande genom samorganisation och samlokalisering av vuxenutbildningen och lärcenter HCB.
•
Socialdemokraterna Vänsterpartiet
i Uddevalla i Uddevalla
