1:a maj Smedjebacken 2009
16 juni 2009 09:36
1:a maj Smedjebacken 2009
Förnyelse i talarstolen. Tack Uffe!
Förnyelse i talarstolen. Var det detta som vi väntat på.
– Aldrig tidigare har jag fått möjlighet att hålla ett tal på Första Maj.
Min
korta politiska gärning skedde på 70-talet. Då färgad av en annan
tidsanda, ett annat samhällsklimat, en radikalt annorlunda vision om
ett demokratiskt och socialistiskt samhälle.
Då var stora delar av
arbetarrörelsens politik ännu inspirerad av socialistiska värderingar.
Socialdemokratin bildades ur konflikten mellan arbete och kapital.
Och den grundläggande motsättningen har inte försvunnit även om vissa tycks tro det.
Man
var en grabb bland andra pojkdjävlar och vår värld inte större än en
bråkdel millimeter av en myrstack. Vi visste ingenting om
studentrevolter och antikrigsrörelser som blåste genom världen.
Man
var en grabb som satt hemma framför teven och plötsligt såg hur en
förtvivlad vietnamesisk flicka sprang brinnande på en ödslig byväg.
Det
var där, i gränslandet mellan barndomens oskyldiga lekar och ungdomens
svindlande kast mellan ljus och mörker, som jag kan förnimma en känsla
av politisk medvetenhet
– Kamrater!
Smedjebacken lever ännu.
Nyss var det goda tider. Nu har vi åter kastats in i en ny
världsdepression. Vi klarade 30-talet, stål- och oljekrisen på
70-talet. I november 1977 gick 2000 invånare i fackeltåg genom denna
bruksort. 80-talet var heller ingen dans på rosor.
Sedan kom 90-talskrisen. I generationer tycks vi ha vandrat i ett slags ständigt krismedvetande.
Det härdar och utan galghumor skulle vi inte ha överlevt.
På frågan hur läget är? Svarar man - jämna plågor.
Vi måste gilla läget oavsett vad som än händer.
–
Arbetarrörelsen skall inte syssla med inredning. Den skall bygga om,
renovera och framför allt bygga nytt. Dessutom skall vi måla väggarna
med rödfärg.
– Slutligen: att prata klarspråk har jag alltid gjort.
Det finns ingen anledning att tvivla på oss själva.
Arbetarrörelsen har alltid i grunden haft rätt. Världen är förbannat orättvis och vi måste göra någonting åt det.
Både här hemma och ute i världen.
Tack för ordet!
Majtalet av Ulf Lundén läser du här
 
Ingemar Nyrede: Gunnel Gustafsson: "En Ung Rebell "och
– Ska arbetslösa och sjuka betala trubaduren Helena Eriksson.
de rikas skattesänkningar?
Björn Elf
|
