Vår man på Dalabänken

Hösten som gått har på många sätt känts tung i det politiska arbetet. Det började med det tragiska mordet på Anna Lind. För mig kändes Anna som vår egen minister, född på Ludvika BB och med föräldrarna boende i Snöån.

Sedan har vi haft Skandia-affären och muthärvan i Systembolaget. Detta har egentligen inte något med riksdagsarbetet och politiken att göra. Men trots det så ser vi att människors förtroende för samhället och oss politiker minskar.

Men nu skall vi blicka framåt och det gör vi med positiva förtecken. Visst nås vi av rapporter om ökad arbetslöshet och ekonomiska problem för kommuner och landsting. Samtidigt kan vi se att den socialdemokratiska majoriteten i Smedjebacken har skapat en positivare framtidssyn i kommunen. I Ludvika har befolkningen till och med ökat något under förra året. Antalet arbetstillfällen i Dalarna ökar till skillnad från övriga landet. Det gör mig optimistisk för Västerbergslagens framtid.

I riksdagen kommer vi säkert att tvingas till många “brottningsmatcher“ med samarbetspartierna. Men den uppgörelse som vi gjorde före julen om drivkrafter för att minska ohälsotalen tycker jag ger ett bra avstamp. Prognoser pekar också på att tillväxten kommer att öka. Det ger mera utrymme för de offentliga finanserna och därmed bjuder det möjligheter att genomföra de reformer som vi gick till val på.

Som vanligt så är det med gemensamma krafter som vi skall jobba framåt. Önskvärt inför det nya året är att vi får flera som engagerar sig i det politiska arbetet. Jag hoppas också att även fortsättningsvis få ha bra kontakter med arbetarkommunen och de fackliga organisationerna. De kontakterna är mycket viktiga för att jag skall veta vilka frågor som människor i Smedjebacken vill att jag skall arbeta med i riksdagen.

Per Erik Granström

Riksdagsledamot

Vår man på Dalabänken